Drömmen om Öresund – en obesvarad kärlek

Drömmen om Öresund – en obesvarad kärlek

- in Nyheter
Kommentarer inaktiverade för Drömmen om Öresund – en obesvarad kärlek
Foto: Amanda Henriksson

I år är det 17 år sedan Öresundsbron invigdes. Förhoppningarna på broprojektets betydelse var minst sagt höga, bland annat från Lunds universitets sida. Sedan Öresundstågen började rulla år 2000 har det akademiska utbytet över Sundet förstärkts, men också stött på hinder. De storslagna drömmarna har förblivit just drömmar. Vad hände egentligen med kärlekssagan?

– Från mitten av 1990-talet fram till invigningen år 2000 var det enormt stora visioner. Bron skulle skapa en väldig ekonomisk utveckling och integrera Malmö med Köpenhamn. Enligt vissa skulle Skåne bli mer självständigt i förhållande till resten av Sverige och nationalstaten skulle tappa i betydelse, säger etnologen Fredrik Nilsson, föreståndare för Centrum för Öresundsstudier i Helsingborg.

Riktigt så har det kanske inte blivit. Men nu, 17 år efter sin invigning, betraktas Öresundsbron ändå allmänt som en framgång. Efter en blygsam start nådde arbetspendlingen sin höjdpunkt 2008 när i genomsnitt 20 000 människor korsade Sundet dagligen för att arbeta – de allra flesta från bostaden i Skåne till jobbet på Själland. Kastrups flygplats har blivit den naturliga startpunkten på resor för människor i hela södra Sverige. Och för många skåningar är Köpenhamn förknippat med nöjen som shopping, konserter och uteliv.

Från dansk sida har intresset för att korsa Sundet varit svalare. I mitten av 00-talet kom visserligen en våg av danska bostadsköp i Malmötrakten. Den svenska kronan var billig och många valde därför att bo i Skåne medan arbetet, släkten och vänskapskretsen fanns kvar i Danmark. När den danska kronan senare försvagades mot den svenska valde många att sälja sina bostäder och flytta hem.

– I förhållande till Köpenhamn är Skåne en periferi, en plats för rekreation och konsumtion snarare än produktion. Köpenhamn är ett centrum, och i vår tid av urbanisering söker sig människor mot centrum. Det är en stor del av förklaringen till hur flödena över Öresund har sett ut, säger Fredrik Nilsson.

Lunds universitet förberedde sig för Öresundsbrons tillkomst och det framväxande Öresundssamarbetet genom att skapa ett nationellt kunskapscentrum, Centrum för Danmarksstudier, i Helsingborg. Denna institution lever vidare i förminskad form under namnet Centrum för Öresundsstudier. I samma veva bildades också ett samarbetsorgan för universiteten i Skåne och Köpenhamnsregionen, kallat Öresundsuniversitetet.

–Öresundsuniversitetet var ett nätverk som organiserade utbildningssamarbete mellan lärosätena i Skåne och Köpenhamn. I projektet ingick även Öresund Science Region, som var inriktat på forskning och samverkan och involverade nationella och regionala myndigheter samt näringslivet och dåvarande Öresundskommitten, säger Lars Montelius, som var direktör för Öresundsuniversitetet och Öresund Science Region 2010-2012.   

Projektet stötte dock snart på förhinder. Redan 2001 rapporterades det i pressen om att fakulteterna vid Lunds universitet inte ville skjuta till mer pengar till Öresundsuniversitetet, eftersom de tyckte att samarbetet var illa förankrat och hade ett oklart syfte.

– Möjligen uppstod en klyfta mellan universitetsledningarna som fattade besluten och de enskilda fakulteterna och institutionerna där den faktiska utbildningen och forskningen bedrivs. En del institutioner hade dessutom inte själva deltagit i något projekt över Sundet och då blev det förstås svårare att se poängen, säger Lars Montelius.

Samarbetet inom Öresundsuniversitetet fortsatte att knaka i fogarna. Skillnader i betygssystem, terminstider och studieavgiftspolicy skapade grus i maskineriet för många av de utbildningssamarbeten som tagits fram. Danmarks tekniske universitet och Köpenhamns universitet menade i allt större utsträckning att samarbetet inte fyllde någon funktion, samtidigt som Region Hovedstaden (Köpenhamns och Bornholms län) successivt minskade sitt ekonomiska stöd till Öresund Science Region. År 2012 lades Öresundsuniversitetet slutligen ned.

– Det samförstånd som hade krävts för att fortsätta samarbetet fanns helt enkelt inte längre. Själv tycker jag det är synd, jag menar att Öresundsuniversitetet hade mer att ge och att det hade kunnat göra nytta även i dag. De projekt universitetet driver ska självklart vara förankrade bland fakulteterna, men å andra sidan tror jag det kan bli tungt för en enskild dekan att ro ett interregionalt projekt i hamn utan universitetsgemensam infrastruktur. Tyvärr kan vi se att samverkan med Köpenhamn delvis har gått tillbaka sedan nedläggningen, säger Lars Montelius.

En av Öresundssamarbetets utmaningar har varit att nationella intressen satt käppar i hjulet för den regionala integrationen. Sveriges gränskontroller mot Danmark, som infördes 2015, är ett exempel. Ett annat är kontroversen kring den växande gruppen svenska studenter på läkarutbildningarna i Köpenhamn och resten av Danmark under första halvan av 00-talet.

I Sverige har läkarprogrammet länge varit en av de mest sökta högskoleutbildningarna, och därmed svår att komma in på. Runt millennieskiftet började allt fler svenska studenter uppmärksamma möjligheten att läsa i Danmark, där det var enklare att komma in. Anledningen var att svenska betyg tillgodoräknades på ett generöst sätt som gjorde det relativt enkelt för svenska studenter att knipa en plats på läkarprogrammet. Antalet svenska läkarstudenter i Danmark med studiemedel ökade lavinartat från cirka 270 läsåret 01/02 till cirka 740 läsåret 06/07. Redan 2004 var ungefär hälften av alla nyantagna läkarstudenter vid Köpenhamns universitet svenskar.

En strålande framgång för Öresundsintegrationen? Kanske. Men bland danska politiker sågs utvecklingen snarare som en stöld från danska skattebetalare och som en annalkande läkarbrist när de utexaminerade svenskarna skulle återvända hem för att arbeta. Dessutom klagade Köpenhamns universitet på att många svenskar hoppade av när de blev erbjudna en utbildningsplats i Sverige.

Danmarks vetenskapsminister Helge Sander (Venstre) lovade i en intervju med tidningen Politiken att stoppa ”den svenska studieinvasionen”, och genomdrev tillsammans med socialdemokraterna och kristdemokraterna en förändrad policy kring hur svenska betyg värderas och antagningskrav översätts. Sedan dess har antalet svenska läkarstudenter i Danmark med studiemedel minskat till endast 204 läsåret 15/16, färre än någonsin på 2000-talet.

Bland Köpenhamns lärosäten är handelshögskolan CBS det överlägset mest populära valet för svenska studerande. Linda Gausland Christensen, som är ordförande för skolans svenska studentförening SweDen Students har en aning om varför.

– Det är en skola med bra rykte och hög ranking som erbjuder utbildningar inom ekonomi och business – en inriktning som är väldigt populär bland unga just nu. Dessutom är många av utbildningarna på engelska, vilket jag tror blivit helt avgörande. De få svenskar jag känner på CBS som läser på danska har bott i Danmark tidigare eller haft andra förkunskaper i språket, säger hon.

Linda Gausland Christensen har inte upplevt något direkt gränshinder i samband med att hon flyttat till Köpenhamn för att studera, men hon säger att många svenska studenter tycker att den danska antagningsproceduren kan vara förvirrande. Och den allra största utmaningen är något som många känner igen från Sverige, nämligen att hitta någonstans att bo.

– Köpenhamns bostadsmarknad är brutal. Det är väldigt svårt att hitta något. En del väljer att pendla från Skåne, speciellt folk som redan bor där. Men de allra flesta flyttar hit, åtminstone efter någon termin, säger Linda Gausland Christensen.

Föreningen SweDen Students ordnar sociala aktiviteter för sina medlemmar och verkar dessutom för att upprätthålla kontakten mellan de svenska studenterna på CBS och det svenska näringslivet.

– Föreningen grundades eftersom det fanns en viss oro bland studenter för att hamna i skymundan hos svenska arbetsgivare. Men i dag är det snarare så att svenska företag står i kö för att komma hit. De flesta svenska studenter på CBS blir inte kvar i Köpenhamn efter examen, säger Linda Gausland Christensen.

För Lunds universitets ledning råder det inga tvivel om att Öresundssamarbetet ska utvecklas. När Lundagård når Bo Ahrén, vicerektor för Lunds universitet med ansvar för samverkan, befinner han sig lämpligt nog i Danmark på konferens.

– Vi har skrivit in i våra styrdokument och vår strategiska plan att utbytet med Köpenhamn ska utökas. På utbildningssidan handlar det inte bara om att locka fler danska studenter utan om att vi vill samarbeta kring utbildningar. För några år sedan försökte vi till exempel starta en gemensam apotekarutbildning tillsammans med Köpenhamns universitet, men det föll på att reglerna om finansiering av kurser i Sverige och Danmark är så olika, säger Bo Ahrén.

Trots att en rad ansatser gjorts erbjuds i dag bara ett utbildningsprogram i samarbete mellan Lunds universitet och Köpenhamns universitet, nämligen masterprogrammet i tillämpad kulturanalys.

– På forskningssidan finns det många gemensamma projekt, vilket det i och för sig i viss mån gjorde redan innan bron byggdes. Utmaningen är att få samarbetet institutionaliserat, att det inte är beroende av att enskilda forskare har bra danska kontakter. EU-projekt är intressanta, till exempel. Vi försökte bli tilldelade ett EU-forskningsprojekt om mat tillsammans med Köpenhamn men misslyckades tyvärr, säger Bo Ahrén.

Bo Ahrén upplever att intresset för Öresundssamarbetet är stort även från dansk sida, och Lunds universitets ledning har regelbundet möten med Köpenhamns universitets ledning och i viss mån Danmarks tekniske universitet. Samarbetet har kommit en bra bit på vägen, menar han, även om alla drömmar inte har infriats. Och att Öresundsuniversitetet rann ut i sanden tror han inte kommer ligga framtida samarbeten i fatet.

– Jag tror mer på bilaterala samarbeten mellan två lärosäten än på stora nätverk. Det blir mer direkt och konkret. Att Öresundsuniversitetet lades ned när det inte fungerade tror jag inte har skadat möjligheterna för framtiden. Snarare tvärtom, säger Bo Ahrén.

Studentutbyte över sundet

Enligt statistik från CSN är Köpenhamn den näst mest populära destinationen för svenskar som läser utomlands med studiemedel. Bara London är mer populärt. Bland de 887 svenskar som studerade i Köpenhamn med studiemedel läsåret 2016-17 gick 328 på handelshögskolan CBS (Copenhagen Business School), 171 på Det Kongelige Danske Kunstakademiet som bland annat erbjuder arkitektutbildning och 171 på Köpenhamns universitet, där till exempel läkarprogrammet återfinns. Antalet studenter med danskt studiemedel, SU, som läste en hel utbildning i Sverige var 2016 runt 800, och har ökat stadigt de senaste åren. Innan Öresundsbron byggdes, i slutet av 90-talet, låg siffran runt 200.

Facebook Comments

You may also like

DEBATT: Öresundsregionens framtid äventyrad

Situationen i Öresundsregionen är allvarlig. Gränskontrollerna, som förlängts i