En stol utan ryggstöd är en pall

En stol utan ryggstöd är en pall

- in Krönika/Utbildningspolitik, Krönikor
Kommentarer inaktiverade för En stol utan ryggstöd är en pall
Foto: Lize Jane.

Den senaste tidens debatt har bland annat handlat om akademisk frihet. Utbildningspolitiska krönikören Mathilda Schlyter reflekterar i veckans krönika över hur vi kan förstå detta värdeladdade ord.

Under de gångna veckorna har iallafall mitt mediaflöde till en betydande del bestått av en trögflytande gröt av infekterade ordkrig där indignerade kombattanter med blossande kinder försvarat det ena okränkbara värdet efter det andra. Yttrandefrihet! Trygghet! Rättvisa! Värdeneutralitet! Demokrati!

En av de aktuella debatterna rör huruvida krav från staten att jämställdhetsintegrera svenska myndigheter utgör ett hot mot den akademiska friheten. Hur ska vi förstå begreppet “Akademisk frihet”?

I en publikation från högskoleverket konstaterar författarna att idén om den fria akademin härstammar från grundandet av de första universiteten på 1100- och 1200-talen, men att statsmakten som finansiär alltid ändå haft ett inflytande vad gäller den verksamhet som bedrivs vid dessa. Rimligheten i det här resonemanget försvaras med att den akademiska friheten framförallt inte har ett egenvärde, utan är värdefullt eftersom den anses vara en förutsättning för att öka kvaliteten på den akademiska verksamheten. Incitamentet för det offentliga att finansiera den akademiska verksamheten är ju att man anser att den producerar en samhällsnytta.

Menar vi att ju mindre statlig påverkan på universitetsverksamheten desto större akademisk frihet? Minns då att den första kvinnliga studenten vid ett Svenskt universitet (1871) fick tillträde dit genom att söka dispens hos kungen. Jag tycker att det är en rimlig uppfattning att akademisk frihet inte förelåg alls innan universiteten blev tillgängliga för både män och kvinnor.

När studenten producerar en akademisk text är ett centralt moment att precisera de begrepp som man använder. Detta gäller särskilt när uttryck som är viktiga för textens innehåll kan förstås på fler än ett sätt. Begreppet “stol” är enkelt. En stol som saknar ryggstöd är inte en stol. Andra begrepp är svårare. Någon skulle kunna vara av uppfattningen: “Yttrandefrihet föreligger endast om det aldrig kan följa några negativa eller obehagliga konsekvenser på att ha uttryckt sin åsikt” medans en annan menar att “Yttrandefrihet föreligger endast om det aldrig kan följa några straffrättsliga konsekvenser på att ha uttryckt sin åsikt”.

Det är omständigare att debattera om man gör sig besväret att undersöka vad man själv eller den man diskuterar med faktiskt menar med de stora glansiga orden. Tyvärr bidrar vi till att göra debatten värdelös om vi inte tar oss den tiden som det krävs för att förstå och göra oss förstådda.

“It takes a long time to say anything in Old Entish. And we never say anything unless it is worth taking a long time to say.” – Treebeard (The lord of the rings: The two towers, J.R.R. Tolkien)

Facebook Comments

You may also like

Blågul anda kan bli det politiska samtalets räddning

Glädjetårarna och de vilda blågula firandet av Sveriges