Kritik mot hantering av pedagogisk utbildning

Kritik mot hantering av pedagogisk utbildning

- in Artiklar, Högskolepolitik, Nyheter
Kommentarer inaktiverade för Kritik mot hantering av pedagogisk utbildning
Foto: Arkivbild

Internrevisionen kritiserar universitetsledningen för den obefintliga uppföljningen av lärares högskolepedagogiska utbildning. På fakultetsnivå vittnar man dock om mer omfattande utbildningspedagogiska utmaningar.

Enligt Lunds universitets anställningsordning som fastslogs i ett rektorsbeslut 2003 måste alla lärare som anställs och befordras vid universitetet ha genomgått minst fem veckor av högskolepedagogisk utbildning. Det finns dessutom en uttalad ambition om att alla anställda lärare ska uppnå tio veckors utbildning.

– Lärare vid universitetet erbjuds högskolepedagogiska kurser utöver de obligatoriska fem veckorna genom de högskolepedagogiska enheterna vid varje fakultet. Det tas även särskilda initiativ från utbildningsnämnden såväl som från fakulteterna, säger Jenny Pobiega, sekreterare i utbildningsnämnden.

Trots femveckorskravet tillåter anställningsordningen fakulteter att anställa lärare som helt saknar högskolepedagogisk utbildning under förutsättningen att de genomgår den inom två år efter anställningstillfället. I slutet av oktober publicerade dock LU:s internrevision en rapport som drog slutsatsen att universitetet helt saknar övergripande kontroll om detta krav efterlevs.

– I dagsläget finns inget sätt att få ut siffror för hela universitetet. Alla anordnare av högskolepedagogisk utbildning rapporterar vem som godkänts och på vilken kurs till respektive fakultet, säger Anders Sonesson, universitetslektor och biträdande prefekt vid Avdelning för högskolepedagogisk utbildning.

Fakulteterna har själva tillgång till de rapporterade uppgifterna om vilka av deras lärare som genomgått vilken pedagogisk utbildning genom löne- och personaldatasystemet Primula. De saknar dock möjligheten att sammanställa listor på vilka lärare som inte uppfyller behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning.

– Detta är ett stort problem som vi på Lunds tekniska högskola (LTH) har uppmärksammat under lång tid. Universitetet planerar att tanka över Primulas kompetensmodul till annat administrativt sökverktyg vilket kommer möjliggöra alla sorters sökningar. Dock så är det oklart när detta kommer att ske, berättar Roy Andersson, pedagogisk utvecklare vid Genombrottet, som är LTH:s gemensamma pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet.

Universitetsledningen är medvetna om problemen som rapporten lyfter fram och välkomnar dess rekommendationer att säkerställa den universitetsövergripande uppföljningen och ett pålitligt systemstöd som möjliggör detta. Man understryker därutöver att universitetet arbetar på flera fronter med att utveckla lärares pedagogiska kompetens.

– I utbildningsnämnden har det till exempel diskuterats att göra en kartläggning om LU:s samlade högskolepedagogiska kompetens. Utbildningsnämnden kommer även att inom sin verksamhetsplan diskutera nya högskolepedagogiska kurser, bland annat om hur hållbar utveckling kan integreras i universitetets utbildningar och kurser, berättar Bo-Anders Jönsson, vicerektor vid universitetsledningen.

Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Humanistiska och teologiska fakulteterna, menar att universitetsövergripande uppföljningar är viktiga men att det pedagogiska arbetet vid LU har betydligt större utmaningar.

– Utöver uppföljningen av den formella meriteringen borde det finnas uppföljning av vad som händer med undervisningen efter att lärare genomgått den pedagogiska utbildningen. Efter kursen finns stor risk att man rullar tillbaka in i samma rutiner, berättar Lena Halldenius som själv genomgått den högskolepedagogiska utbildningen.

Som det ser ut i dag finns ett ekonomiskt incitament för fakulteterna att inte arbeta med utbildningsverksamhetens pedagogik. Lena Halldenius menar att detta främst beror på att det kostar för mycket planeringstid att ändra på kurser.

– Lärarna har inte möjlighet att ta fasta på den pedagogiska utbildning universitetet erbjuder dem och ändra sin undervisning på riktigt. Det finns ingen arbetstid för att omsätta sin pedagogiska utbildning i praktiken och lägga om sina kurser, säger Lena Halldenius.

Lena Halldenius. Foto: Felicia Friberg

 

För att fakulteterna ska kunna prioritera lärares pedagogiska kompetens krävs enligt Lena Halldenius att universitetsledningen tillför pengar öronmärkta för kompetens- och verksamhetsutveckling.

– Med dessa pengar skulle man till exempel kunna tillsätta en verksamhetsutvecklare som bland annat kunde samordna fortbildning av hela lärarlag och institutionsgemensamma riktlinjer för pedagogisk utveckling. Det skulle ha stor betydelse för utbildningskvaliteten, säger Lena Halldenius.

Facebook Comments

You may also like

Internrevisionens granskning friar Eva Wiberg

Enligt internrevisionen har Eva Wiberg inte begått något