Människor signalerar mer eller mindre medvetet, vilka vi är och vilka vi vill vara, med hjälp av kläder. Finns det någon ”typisk Lundastudent” stilmässigt? Lundagård har gett sig ut på jakt efter svar.
Att sätta fingret på den typiske Lundastudentens klädstil är inte helt okomplicerat. Många utvecklar sin identitet under studietiden, både vad gäller karriärvägar, vänskaper och kärleksrelationer. En viktig del av den personliga identiteten går att koppla samman med hur vi väljer att klä oss och det är inte ovanligt att byta stil eller göra någonting drastiskt med sitt utseende i stunder av utveckling. Många studenter, som generellt inte har de bästa ekonomiska förutsättningarna, lägger ändå ner mycket pengar och eftertanke på sina kläder. Antagligen för att de kläder de väljer att bära signalerar vem de är eller strävar efter att vara.
Det är vanligt att vissa plagg och märken blir förknippade med en viss socioekonomisk grupp eller subkultur. Vans tillhör skejtarkulturen, Louis Vuitton går väl ihop med den rike, flamboyanta och Adidas har sina konnotationer.
Din stil blir blir ett ämne för tolkning
– De flesta strävar efter att tillhöra en grupp med sina klädval, men det kan vara lika viktigt att markera att du ställer dig utanför gruppen och på så sätt visa din individualitet, säger Emma Severinsson, doktorand i modevetenskap vid Lunds universitet (LU).
Modevetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin och Emma Severinsson har en bakgrund inom genusvetenskap, litteraturvetenskap och historia. I dag skriver hon en avhandling om moderna kvinnor i svensk veckopress på 1920-talet. Parallellt undervisar hon på modevetenskapsprogrammet på Campus Helsingborg.
– Du kan markera din individualitet med ett plagg som bryter av den egna stilen eller med ett märke som du annars inte skulle ha haft. Att göra det kräver ett visst mod. När du bryter mot informella klädkoder hamnar du lätt i strålkastarljuset och din stil riskerar att bli ett ämne för tolkning och förutfattade meningar, säger Emma Severinsson.
Hon minns när författaren och antikapitalisten Nina Björk kom för att hålla ett föredrag på Smålands nation.
– Hon (Nina Björk, reds.anm.) pekade på studenterna som bodde på nationen och vad de hade på sig. Adidasjackor, Dr. Martens, Kånken, dessa kläder och accessoarer är ganska dyra. Nina Björk ifrågasatte hur det kommer sig att de passar in i en antikapitalistisk miljö, säger Emma Severinsson och fortsätter:
– Det kan vara väldigt obehagligt att bli granskad på det sättet.
Kodade plagg och märken
Vad gäller den typiska Lundastudenten vill hon därför inte uttala sig, men tillägger att det finns en utpräglad akademisk klassisk stil med särskilda nyckelplagg. Dessa plagg, som till exempel tweedkavajen, är kodade att uppfattas på ett visst sätt.
– Om jag som kvinna sätter på mig en tweedkavaj, som mina manliga kollegor ofta har, så betyder den något annat, säger Emma Severinsson.
Ett av de märkena som Nina Björk nämnde på sitt föredrag på Smålands var Dr. Martens. Dessa läderkängor med den robusta sulan som i dag kostar mellan 1000-2000 kronor har vandrat i sin symbolladdning. De har tillhört den våldsamma extremhögern, SKA-musiker och numera en intellektuell vänster med stort kulturellt kapital.
– Beroende på hur man bär dem, alltså med vilka tillbehör, betyder de (Dr. Martens reds. anm.) olika saker och det gäller även historiskt, säger Emma Severinsson.
Den klassiska ryggsäcken Fjällräven Kånken har under de senaste åren blivit en studentsymbol. Den har även fått ett internationellt genomslag. Ryggsäcken är inte billig, trots detta är den vanlig på svenska universitet och högskolor. Att bära ryggsäck har länge varit nördigt men har blivit trendigt de senaste åren. Ryggsäck är en typiskt praktisk accessoar och anledningen till att den blivit så populär de senaste åren kan bero på ett uppsving för ”nördighet” generellt.
Den svarta baskern har också en intressant resa bakom sig. Den var politiskt laddad när den anammades av beat-rörelsen i 1950-talets USA och Svarta Pantrarna, en av medborgarrättsrörelsens organisationer, under 1960-talet. Baskern är också en symbol för frankofiler och är inte ett ovanligt plagg bland studenter vid LU.
Kläder säger mycket om en individ. Även de som säger att de inte ”bryr sig” om mode säger någonting med de klädval de gör. Att klä sig helt neutralt är också ett ställningstagande.
Inga skarpa skiljelinjer
Mode och trender förändras, det ligger i sakens natur, och alla människor passar inte in i mallen för hur man ”ska” klä sig i enlighet med vad man studerar. Vad som anses trendigt på Lux kanske inte anses trendigt på Juridicum. Humaniora kopplas gärna samman med en klassisk look: sliten kavaj eller stickad tröja, markerade bågar och en bok under armen. På Juridicum och Ekonomihögskolan råder vattenkammat hår, yllerock och läderhandskar, en preppy tidlös stil med pärlhalsband och Ralph Lauren-skjorta, Louis Vuitton-väska och pälsdetaljer. Det finns även en annan kategori jurister, de som är intresserade av folkrätt och har en altruistisk inställning till juridiken. På de konstnärliga fakulteterna i Malmö ska du ha oversized mockajacka matchat med raka mörka jeans och helst Adidas-sneakers. Allt detta är förstås fördomar som inte har någon egentlig vetenskaplig grund, ändå är det vanligt att det uppstår ”uniformer” i olika samhällsgrupper – och Lunds universitet är på intet vis isolerat från dessa uniformer.
Emma Severinsson medger att det finns vissa mönster för hur olika studenter klär sig på olika institutioner men några skarpa skiljelinjer vill hon inte uttala sig om.
– Det första du ser när du möter en ny människa är den klädda kroppen. Kläder säger mycket om en individ. Även de som säger att de inte ”bryr sig” om mode säger någonting med de klädval de gör. Att klä sig helt neutralt är också ett ställningstagande, säger hon.
Streetstyle på Lunds universitet
Bildenkät: Lisa Bergenfelz
Foto: Magnus Göransson
Mode som vetenskap
Det har blivit allt vanligare att kollektioner har ett politiskt eller samhällskritiskt budskap vilket bjuder in till att uppvärdera mode som en vetenskap.
– Hållbarhet och medvetenhet kring vår konsumtion blir allt viktigare. Även museer tar ett ansvar i denna utveckling. Det har blivit vanligare att ställa ut mode som konstverk och inte bara historiska föremål, säger Emma Severinsson.
Historiskt sett har modeindustrin blivit förknippad med kvinnlighet, ytlighet och begär, och därför inte blivit uppvärderad som grund för akademiska studier.
Hanna Wittrock är lektor vid LU och undervisar på modevetenskapsprogrammet. Hon har en bakgrund inom antropologi och har sedan länge varit intresserad av konsumtion och trender. Hon har bland annat forskat om försäljning via Facebook-grupper som till exempel ”Lyxloppis”.
– Nätet har haft stor betydelse för att forma olika communitys och subkulturer i förhållande till kläder och mode, säger Hanna Wittrock.
Hon tycker att det ännu finns luckor i modevetenskapsforskningen, men att den är på väg att ta form.
– Modevetenskap är en ung disciplin. Vi behöver utveckla en genomarbetad begreppsapparat och bli mer nogranna med definitioner för att kunna belysa mode ur olika perspektiv, säger Hanna Wittrock.
Hon är intresserad av mode som koncept och begrepp och vill förtydliga att det handlar om mer än kläder och modeindustrin.
– Det kan gå trender i allt från hur vi bygger upp organisationer och politik till vilket kaffe eller öl vi dricker. Mode bygger på förnyelse men blir ofta slarvigt sammankopplat med kläder, även om kläder är ett tacksamt objekt för modevetenskapen, säger hon.
Samtidigt menar hon att många som jobbar inom mode har börjat ifrågasätta modets logik med ständig förändring.
– Numera väljer många som jobbar inom mode att fokusera på hållbarhet, hantverk och kvalitet, säger hon.
Förutom att undervisa på modevetenskapsprogrammet i Lund är Hanna Wittrock lektor på Borås textilhögskola i ämnet Textilt Management. Hon glädjer sig åt att forksning om mode börjar bli mer befäst och ta sin plats i akademiska rum.
– Historiskt sett har modeindustrin blivit förknippad med kvinnlighet, ytlighet och begär, och har därför inte blivit uppvärderad som grund för akademiska studier, säger hon.
Hanna Wittrock intresserar sig för symboler och vad våra kläder och kroppar kommunicerar. Hon håller med Emma Severinsson om att kläder är viktigt för vårt identitesskapande och tillägger att det ligger mycket prestige i hur vi väljer att klä oss.
Det ligger mycket tankemöda bakom hur man väljer att klä sig. Det är inte alla som vill erkänna det för sig själva.
Modevetenskap är starkt förknippat med Sverige
En annan person som också glädjer sig åt att modevetenskap har tagit sig in i det akademiska rummet är Pernilla Rasmussen, ansvarig för modevetenskapsprogrammet vid LU. Undervisningen på modevetenskapsprogrammet sker på Campus Helsingborg. Det är det enda kandidatprogrammet i mode i hela Norden.
– Forskning om kläder och mode har funnits längre men modevetenskap som egen disciplin är ett svenskt och inte särskilt gammalt initiativ, säger Pernilla Rasmussen.
Forskning inom modevetenskap är starkt förknippat med Sverige även internationellt. Världens första doktor inom modevetenskap heter Philip Warkander och är även han verksam som lärare på modevetenskapsprogrammet vid LU. Programmet har en del internationella sökande, främst från andra nordiska länder. Till hösten 2017 var det 344 sökande, varav 90 förstahandssökande som konkurrerade om de 30 platserna.
– Det lades grund för modevetenskap vid Stockholms universitet runt år 2006, men kandidatprogrammet i Lund är det enda vid sitt slag och grundades 2012 vid LU. Det var ett samarbete med Service Management-programmet och en allmän idé vid historiska fakulteten i Lund att mode borde uppvärderas som vetenskapligt ämne, säger Pernilla Rasmussen.
– Modevetenskapsprogrammet går ut på att studera mode som fenomen i samhället, och är inte ett program som handlar om att skapa eller sy design, säger Pernilla Rasmussen.
Pernilla Rasmussen vill inte kommentera hur den typiske Lundastudenten klär sig. Hennes forskning är mer inriktad på den historiska aspekten av mode, men hon tillägger att det generellt är viktigt med kläder för identitetsskapande och grupptillhörighet och hon ser med ömhet på människors ansträngningar att passa in med kläder och mode som redskap.
– Det ligger mycket tankemöda bakom hur man väljer att klä sig, även om man inte är så insatt finns det ändå en tanke på vad som passar. Det är inte alla som vill erkänna det för sig själva, säger Pernilla Rasmussen.
Mer modemedveten än du tror
Det typiske Lundastudenten är kanske mer modemedveten än vad den känner till.
– Det kan vara svårt att bli accepterad och tagen på allvar om du går till universitetet i stort blonderat hår och helrosa, kvinnligt kodad klädsel. Därför har det uppstått en könsneutral uniform på universitetet, säger Hanna Wittrock.
