Ett beslut om anpassad examination vid Juridicum har lett till en tvist mellan Juridiska institutionen och en student. Organisationen Malmö mot diskriminering har tagit sig an fallet. De ska kartlägga om institutionen gjort sig skyldig till diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
I dag har 1700 studenter vid Lunds universitet någon form av pedagogiskt stöd för att tillgodogöra sig sin utbildning. Vid Juridicum är antalet ungefär 150. Ofta fungerar dialogen bra men det finns undantag. Ett sådant undantag är Josefine Svahn.
Josefine Svahn studerar fjärde terminen på juristprogrammet. Hon har en CP-skada som gör att hon förbrukar tre till fyra gånger så mycket energi som andra. Varannan timme behöver hon därför ligga ner vilket, om bara åtgärder vidtagits, inte hade behövt bli något problem. Men problem har det blivit. Inte bara för Josefine Svahn, som i nio timmar fick sitta sig igenom sin senaste tentamen, otillåten att ta med en filt för att vila och så trött att hon inte minns de sista timmarna, utan också för Juridiska fakulteten som kan komma att ställas inför sitt första diskrimineringsfall.
När Josefine Svahn kom in på juristprogrammet höstterminen 2016 upplevde hon sig mycket väl omhändertagen. Juridiska fakultetens arbete med fysisk tillgänglighet var en starkt bidragande orsak till att Josefine Svahn sökte sig till Lund. Fakulteten gjorde en rad ombyggnationer för att anpassa lokalerna. De byggde garage till hennes segway, ordnade med dörröppnare och installerade extra ramper.
– Vi är angelägna om att alla studenter oavsett funktionsvariation ska ha så lika förutsättningar som möjligt. Vi försöker individanpassa åtgärderna snarare än att hitta en one-fits-all-lösning, säger Magnus Svensson, avdelningschef för infrastruktur vid Juridiska fakulteten.
Men snart insåg Josefine Svahn att tentamenstillfällena skulle bli problematiska.
– När jag skulle skriva den första terminens tentamen insåg jag att detta inte funkar. Jag orkar inte sitta i sju timmar och jag bad om att få tentorna uppdelade, säger Josefine Svahn.
Uppdelade tentor skulle inte vara några problem och med stöd från rapporten Rättssäker examination från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gick Juridiska fakulteten Josefine Svahn till mötes. Det var när hon ansökte om uppdelad tentamen vid tredje terminens examination som problem uppstod. Fakulteten erbjöd då en uppdelning av tentamen med fem veckors mellanrum vilket innebar att hon skulle tentaplugga parallellt med termin fyras ordinarie studier och gå miste om ett omtentatillfälle. Det var en åtgärd som enligt Josefine Svahn inte försatte henne i en likvärdig situation som sina kurskamrater.
– När man som examinator tar ställning till ansökningar om anpassad examination säger diskrimineringslagen att man ska bevilja skäliga anpassningsåtgärder som sätter den funktionsnedsatta i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Inte i en bättre situation eftersom det går emot grundläggande principer om likabehandling. I det här fallet dök den typen av frågeställningar upp, om jämförbar situation och om skälighet, säger examinatorn Jenny Julen Votinius, vid Juridiska fakulteten.
Josefine Svahn upplevde att hennes önskemål avvisades utan klara argument och stämningen mellan henne och fakulteten blev alltmer låst. Josefine kontaktade antidiskrimineringsbyrån Malmö mot diskriminering (MMD) som har lång erfarenhet av diskriminering av personer med funktionsnedsättning. MMD lät i ett brev uppmana institutionen att se över beslutet.
– Josefine har alla sakliga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och vi ser det inte som en stor sak eller ett oskäligt krav att anpassa examinationen genom en uppdelad tentamen, säger Hillevi Brandt, jurist på MMD och fortsätter:
– För Josefine är det ett generellt problem att besluten bara kan godkännas separat för varje examinationsmoment. Det blir godtyckligt och osäkert och hon blir utlämnad till enskilda examinatorers beslut. Ibland anses det som en skälig anpassningsåtgärd, ibland inte, vilket blir en stress inför varje tillfälle.
Institutionens prefekt Ulf Maunsbach har andra perspektiv att ta hänsyn till gällande frågan om generella beslut:
– Varje examinerande lärare äger frågan om hur examinationen ska utformas vilket är viktigt utifrån ett offentligrättsligt perspektiv eftersom det handlar om myndighetsutövning. Situationen är mycket olika i olika fall och det går inte att på förhand bestämma något generellt första terminen som ska gälla för all examination under hela juristprogrammet. Frågan om hur examinationen kan anpassas i enskilda fall måste besvaras i dialog med aktuell examinator, säger Ulf Maunsbach.
MMD har nu tagit sig an fallet och ska kartlägga om institutionen gjort sig skyldig till diskriminering i form av bristande tillgänglighet. MMD hoppas på en samförståndslösning eftersom det vore mest gynnsamt för båda parter. Hur en sådan lösning ska komma till stånd beror på önskemål från Josefine Svahn och på inställningen från Juridiska fakulteten.
Diskrimineringslagen
Bristande tillgänglighet (1 kap. 4 § 3 p. diskrimineringslagen) är en diskrimineringsform sedan 2015 som ställer krav på verksamheter att vidta skäliga tillgänglighetsåtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Tidigare fokuserade skyddet strikt på fysisk tillgänglighet såsom att anpassa lokaler. Lagändringen breddade skyddet till att omfatta verksamheten i bred bemärkelse, exempelvis genom anteckningsstöd, IT-tjänster och examination.
Bristande tillgänglighet (1 kap. 4 § 3 p. diskrimineringslagen) kräver en skälighetsbedömning och med lite praxis på området är det svårt att säga exakt vad som är en skälig anpassning. Enligt lagtext och förarbeten ska skälighetsbedömningen göras bland annat utifrån ekonomiska och praktiska förutsättningar, åtgärdens nytta för den enskilde och kontaktens långvarighet. En längre utbildning som juristprogrammet omfattas exempelvis av större krav på åtgärder för tillgänglighet än vad som gäller för en enstaka kurs.
