En student vid Lunds universitet (LU) ges ersättning på 25 000 kronor från universitetet efter diskriminerande kommentarer från en föreläsare. Detta enligt beslut från Justitiekanslern (JK).
Enligt anmälan till JK ska studenten, som är transkvinna, ha hjälpt läraren att skriva på tavlan varpå läraren ska ha velat tacka studenten och då frågat efter hennes namn. Då läraren enligt anmälan inte ska ha hört namnet första gången bad läraren studenten att upprepa sig.
Läraren uttryckte förvåning över att studenten hade ett kvinnligt förnamn och tillade bland annat att ”där ser vi hur mina fördomar spelade in, jag trodde inte att du kunde heta (XX)”. Läraren ska därefter ha sagt att de kommer prata mer om det senare och studenten sa då att hon inte ville att de skulle prata mer om det, åtminstone inte om hennes namn.
Trots detta ska läraren än en gång tagit upp studentens namn som ett exempel inför klassen. Studenten ska då avbrutit läraren och ifrågasatt varför läraren diskuterar en specifik student inför resten av klassen, en grupp på cirka 100 andra studenter.
Under utredningen har läraren enligt JK till viss del bekräftat studentens beskrivning av händelseförloppet. Enligt JK ska läraren ha noterat att det första påpekandet av studentens namn hade gjort studenten upprörd och läraren hade därför bett om ursäkt och försökt betona att det var ett misstag baserat på förutfattade meningar. Läraren säger även till JK att det aldrig var meningen att kränka studenten men att läraren inte heller förstod att studenten hade sagt ifrån.
Studenten har i anmälan ha uppgett att hon känt sig otroligt kränkt och att händelsen ännu ger henne ångest inför att uttala sig i klassrummet, av rädsla för att åter bli uthängd av en lärare. Hon upplever enligt anmälan att läraren aldrig bad om ursäkt samt att universitetet dröjt alltför länge med att konstatera att händelsen var diskriminerande. Det tog 11 månader för universitetet att utreda händelsen.
JK konstaterar att läraren har försökt att använda sig själv som exempel under en föreläsning om fördomar och att detta tyder på goda avsikter. Men JK fastställer även att läraren har gjort fel då den märkte att studenten var obekväm och ändå utan samtycke använde studenten som ett exempel. De fastställer att det är förståeligt att studenten har upplevt det som obehagligt att få sin könsidentitet ifrågasatt i ett publikt sammanhang och att händelsen har påverkat henne i efterhand.
Precis som studenten så påpekar även JK att det tagit längre tid än vad det borde för universitetet att konstatera att händelsen var diskriminerande.
JKs beslut uppmärksammades först av Dagens Juridik.
