Idag är det få som talar sig varma för nationalstaten. Istället är regionalismen
ledstjärnan. Det ska byggas broar mellan kulturer och nationsgränser. I vårt
eget närområde handlar det om den så kallade Öresundsidentiteten. Svenskar och
danskar på olika sidor sundet ska finna varandra i – ja just det – vad? Vad
innebär Öresundskänslan och hur har man lyckats med att förmedla den?
För drygt fyra år sedan startade Öresundsuniversitetet, ÖU. Det är ett samarbete
som nu uppgår till tolv universitet i Öresundsregionen. Målet är att öka
samverkan inom utbildning och forskning. Men hur har det gått att etablera
projektet bland allmänheten och internt inom universiteten?
– Öresundsuniversitetet har blivit ett begrepp som alla känner till och räknar
med. Men vad begreppet står för kan variera, säger Åsa Melander som är
koordinator för Öresundsuniversitet och har jobbat med projektet i snart fyra
år.
Men att det är ett begrepp som alla känner till är en sanning med modifikation.
Öresundsuniversitetet har fått en stor genomslagskraft i medierna men internt
har det inte gått lika bra. För ett år sedan gjordes en utvärdering av projektet
som visade att fakulteterna vid Lunds universitet ansåg att
Öresundsuniversitetet var dåligt förankrat. Mer än hälften av institutionerna
ansåg att kunskapen om ÖU var dålig eller mindre bra.
Åsa Melander medger att man har lyckats få ut information olika bra till olika
grupper.
– Externt har vi nått ut mycket bra, internt inte lika bra. Studenterna har
varit svårast att nå. Vi försöker förankra Öresundsuniversitetet i
studentkårerna, men kårerna är inte alltid särskilt förankrade i studentvärlden.
Ironiskt nog är det studenterna som Öresundsuniversitetet har gjort sig minst
kända hos- trots att studentutbytet anses vara dess viktigaste komponent.
– Studenterna har man knappast lyckats nå överhuvudtaget. På somrarna har man
haft några kurser och det är det studenter känner till, säger Caroline Einarsson
på teknologkåren.
Ingen konkret bild
När Lundagård pratade med studenter i Lund var det ett fåtal som hade en
konkret uppfattning om vad Öresundsuniversitetet är. De flesta hade antingen
aldrig hört talas om det eller hade en vag uppfattning om vad det kunde tänkas
vara.
– Vi för en diskussion om hur vi bättre ska nå ut till studenter, säger Åsa
Melander. Vi upplever att om man vill förändra något i sin utbildning så pratar
man med sin studievägledare. Därför har vi utarbetat en studievägledarguide som
finns på vår hemsida.
Caroline Einarsson tycker att den information som finns är bra men problemet är
att den inte gör sig hörd. Hon konstaterar att man hade vunnit mycket om man
hade haft tid att gå ut på fakulteterna och informerat.
– Söker man på hemsidan får man reda på en hel del men först måste man känna
till att hemsidan finns. Internutbildningen har också varit dålig.
Studievägledarna vet inte så mycket om projektet.
Men på den centrala studievägledningen vid Lunds universitet håller man inte med
om detta.
– Jag för personlig del känner att vi är välinformerade, säger Cecilia Johansson
som är studievägledare på Studentservice. Vi har ett utbyte där studievägledare
från Danmark kommer till Sverige och vice versa. Och vi får hela tiden
uppdaterad information om Öresundsuniversitetet.
Resan till Danmark tar numera enbart en dryg halvtimma med Öresundstågen och har
lett till att avståndet mellan Danmark och Sverige känns kortare. På
Öresundsuniversitetet var de först oroliga för att danskarna inte skulle vara
intresserade av att läsa i Lund.
– Vi är aningen förvånade, säger Åsa
Melander. Det har varit en positiv överraskning att intresset har varit så stort
för studier här. När vi har hållit infodagar är det alltid fler danskar som är
intresserade. Och intresset ökar hela tiden.
– För danskarna är det oftast kurserna som är intressanta. Svenskar däremot
tycker att det kan vara kul och spännande att flytta till en storstad som
Köpenhamn.
Inte okomplicerat
Alexander von Horn är en av de danskar som har valt att läsa i Lund. I
Danmark kan man inte tillgodoräkna sig sina gamla poäng när man byter program så
Alexander blir färdig två år tidigare i och med att han studerar i Sverige. I
höstas började Alexander läsa Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds
universitet. Men hur har det gått att förstå svenska?
– På en delkurs skrev jag med andra svenska studenter och lärarna var positivt
inställda till att jag skrev på danska, säger Alexander. Svenskt dagligt språk
och slang kan vara svårt att förstå ibland men i samtal är det lättare eftersom
man ser ett sammanhang.
Samtidigt är inte studentutbytet okomplicerat. Enligt tidningen Dagens Forskning
(nr 3/02) behandlas inte danska studenter likvärdigt med svenska studenter.
Svenskar kan nämligen förbättra sina betyg via vuxenutbildningen, en möjlighet
som danskar saknar eftersom deras vuxenutbildning räknas som kompletterande
studier. Ett annat praktiskt problem är att den sjukförsäkring som täcker Lunds
universitets studenter inte gäller när man åker över sundet.
I sina studier har Alexander von Horn drabbats av ett nytt, språkligt problem
som har inneburit stora problem för hans studier i Sverige.
Inom Norden har alla studenter rätt att skriva på sitt modersmål, det vill säga
på danska, norska eller svenska. Men när Alexander skrev sin B-uppsats i Medie-
och kommunikationsvetenskap tillsammans med en svensk student dök ett oväntat
problem upp. Hans handledare vägrade att godkänna uppsatsen eftersom den var
skriven på både danska och svenska.
Detta trots att de inte fått någon information om att uppsatsen skulle
underkännas om den skrevs på två språk.
Deras handledare Ingrid Höjerback håller inte med om att hon borde ha informerat
studenterna om detta.
– Det är så självklart att det inte behöver stå i någon informationsbroschyr.
Man måste skilja mellan en uppsats och ett paper eller PM. Hade de frågat mig
innan hade de fått veta att jag aldrig hade godkänt detta.
Alexander anser att det var underförstått att han skulle skriva på danska och
att hans uppsatskompis skulle skriva på svenska eftersom de lämnade in en
uppsatsplan där texten var skriven både på danska och svenska utan att
handledaren kommenterade detta.
– I sådant fall har jag dålig fantasi för det kunde jag inte tänka mig. Här har
dom själva valt att arbeta tillsammans, säger Ingrid Höjerback. Jag har svårt
att se varför båda ska skriva en del var. De ska fungera som en grupp.
ÖresundskoordinatorÅsa Melander förstår inte varför den här uppsatsen inte kan
godkännas.
– Jag har aldrig hört något liknande. Jag tycker att man ska kunna lämna in en
uppsats som är skriven både på svenska och danska.
Alexander har blivit avskräckt av händelsen och säger att han i framtiden kommer
att skriva själv på danska för att slippa den här typen av problem. Han förstår
inte heller varför han ska behöva begränsa sig till att skriva med andra
danskar.
– Om det går danskar i min klass är det inte säkert att jag vill skriva med dem.
Det viktigaste är att jag skriver med någon som har samma intressen.
Ingrid Höjerback anser inte att detta kan försvåra möjligheten för svenska och
danska studenter att samarbeta.
– För mig är det positivt med nordiskt samarbete. Vi har haft danska studenter i
flera år utan att det har varit några problem.
Alexander och uppsatskamraten har för närvarande inga planer på att översätta
uppsatsen till ett språk. De vill få uppsatsen godkänd som den är. För dem är en
principfråga.
Bristande information
Svårigheten med visioner är att förankra dem. Begrepp som tvärvetenskap och
i det här fallet Öresundsidentitet ligger i tiden men är desto värre att
konkretisera. Öresundsuniversitetet har haft stor genomslagskraft i media, men
visionen om Öresundsuniversitetet har inte nått ut tillräckligt varken till
studenterna eller fakulteterna.
– Det finns många projekt som skulle kunna gå genom Öresundsuniversitetet, säger
Caroline Einarsson på teknologkåren. Det handlar inte om ett bristande intresse
för den här typen av forskning. Det handlar om bristande information om
möjligheterna.
Frågan är hur man ska förankra den efterlängtade Öresundskänslan. Inställningen
till projektet har varit positiv och tron på att man kan uppnå något stark. Fast
att definiera vad detta ”något” är, är svårt.
I utvärderingen jämförde en student Öresundsuniversitetet med en stor
varmluftsballong som medierna hjälpte till att blåsa upp. Det är kanske dags att
sluta hjälpa till att fylla ballongen och se om den kan flyga över sundet av
egen kraft.
Fråga:
Vad vet du om Öresundsuniversitetet?
Marcel Salinder, 24 år, Medie- och Kommunikationsvetenskap.
Jag har hört talas om uttrycket men jag vet inte vad det är konkret. Jag kan
tänka mig att det har med Lund, Malmö och Köpenhamn att göra.
Frederic Melchior, 25 år, Master of European Affairs.
Jag vet ingenting överhuvudtaget, men jag kan föreställa mig vad det är.
Alexandra Nagorka, 24, journalistik.
Jag vet faktiskt ingenting, om jag ska vara ärlig. Jag har hört namnet men inte
så mycket mer.
Carl Kuylenstierna, 24, nationalekonomi.
Det har med Malmö och Köpenhamn att göra, utbyten och samarbete mellan
universiteten. Främst för studenter som kan välja kurser men jag har aldrig fått
information om Öresundsuniversitetet.
Annika Bjurnell, 26, psykologprogrammet.
Jag vet inte ens var det ligger, det kan vara någon internetgrej.
Henrik Lundgren, 24 år, Företagsekonomi och Jöken.
Jag vet inte speciellt mycket om Öresundsuniversitetet, ingenting i stort sett.
Men det är väl ett sätt att få regionen att bli mer homogen, försöka att få oss
att bli européer istället för svenskar och danskar.
Vad är Öresundsuniversitetet
Öresundsuniversitetet är ett samarbete mellan fyra svenska och åtta danska
universitet och högskolor. Målet är att främja forskning, utbildning och
kontakter med det omgivande samhället.
De 11 medlemmarna är Lunds universitet, Malmö högskola, SLU/Alnarp, Högskolan
Kristianstad, Köpenhamns universitet, Handelshøjskolen i København, Den
Kongelige Veterinær- og Landbohøjskole, Danmarks Pædagogiske Universitet,
Danmarks Farmaceutiske Højskole, Danmarks Biblioteksskole, Danmarks Tekniske
Universitet och Roskilde Universitetscenter
Samarbetet består av projekt och nätverk på fakultets- och institutionsnivå.
Samarbetet omfattar även områden som studieadministration, internationella
frågor och kontakter med omvärlden.
Vad gäller?
Som svensk kan man tillgodoräkna sig studier i Danmark i en examen i
Sverige. Tänk på att kontrollera med din institution att du verkligen får
tillgodoräkna dig studierna.
Om du vill söka en hel dansk utbildning är sista ansökningsdag den 15 mars. För
kortare delkurser finns inga särskilda ansökningsdatum, varje institution har
sina regler för hur det fungerar.
Om du vill veta mer finns det studievägledare som är specialiserade på studier i
Danmark.
Vad är Øresund Summer University?
Den svenska regeringen har beviljat Öresundsuniversitetet cirka 4,5 miljoner
kronor för att ännu en gång genomföra ett sommaruniversitet i
Öresundsuniversitetets regi. Första gången var förra sommaren.
Sommaruniversitetet kommer att anta minst 150 studenter från Öresundsregionen
och minst 150 internationella studenter.
Det kostar ingenting att delta i Öresund Summer University. Alla deltagare kan
dessutom ansöka om stipendier till bland annat resekostnader.
– I år har vi breddat både kursutbudet och antalet platser, berättar Trine Sand
Moalem som jobbar med Öresund Summer University. Det här är även en satsning för
att kompetensen ska stanna i regionen.
I sommar består utbudet av 15 kurser inom fem huvudområden: IT, miljö,
bioteknologi, livsmedel samt Scandinavian Studies.
– Alla kurser ges på engelska eftersom vi även har internationella studenter,
säger Trine Sand Moalem.
Sommaruniversitetet börjar den 16 juli och pågår fram till den 16 augusti.
Kurserna ges under sex veckor vilket motsvarar 8 ECTS-poäng, det vill säga cirak
6 svenska högskolepoäng.
