– Vi har märkt att vi inte har räckt till på den interna arenan. CSN och
departementen har inte lyssnat på oss och vi har inte nått dit vi vill. SFS är
den enda organisationen som man lyssnar på.
Dettta är enligt Jesper Schönbäck, styrelseledamot i Stockholms universitets
studentkåre, anledningen till att man efter elva år på egen hand nu vill gå med
i Sverigens förenade studentkårer, SFS, igen.
Varför tog det över tio år att komma fram till detta?
– På något konstigt sätt har det här blivit en infekterad fråga som det har gått
mycket politik i. Man har inte kunnat överbrygga de meningsskiljaktigheter som
har funnits.
I och med detta kommer SFS:s medlemsunderlag att vara 90% av Sveriges studenter.
Därmed får SFS ungefär 295 000 medlemmar av totalt 320 000 studenter.
Trots att kåren bestämde sig med knapp majoritet – 18 för och 16 mot, tror
Jesper Schönbeck ändå att beslutet har förankring bland studenterna.
-Som student förväntar man sig nog att ens studentkår är med i SFS.
Peter Dahlgren, ordförande för SFS, är nöjd med att Stockholms och Uppsalas
Studentkårer återvänder till SFS.
– Den största största skillnaden kommer bli att SFS får ett bättre
självförtroende när de driver studenters rätt.
När det röstades igenom att SUS skulle gå med i SFS var det med ett förbehåll –
att Uppsala studentkår gick med också. Anledningen var främst ekonomisk eftersom
medlemsavgiften blev lägre om även Uppsala gick med.
