En kompis till mig hävdade för ett antal år sedan att hans reggaeintresse
skrämde bort brudarna. Jag tog fasta på detta, och tvingades under många år
gömma mina reggaeskivor. Nu har samma skivor istället blivit en social tillgång,
och nya besökare noterar med en positiv nyfikenhet att det finns en ovanligt
stor andel reggae i min skivsamling.
Något har hänt, och nyligen omnämndes Malmö i Nöjesguiden som little Kingston.
Även i Lund har reggaeintresset ökat stadigt den senaste tiden. Har vi gått från
popstad via hiphopfäste till ett reggaenäste?
– Reggae har en hipfaktor just nu, och försäljningsmässigt går det bättre än
någonsin, säger Karl Baker som säljer skivor på Folk & rock, och dessutom är
initiativtagare till reggaeklubbarna Trenchtown och Kingston.
– Tidigare gav reggae mycket negativa vibbar med associationer till inrökta
kufar.
Trots att utbudet av både konserter och klubbar är klart större än tidigare,
tycker Karl Baker att det fortfarande kvarstår en del skepsis. Inte minst
etablerade musikarrangörer kan vara misstänksamma och till och med rädda för
reggaetillställningar, menar han.
Internationell reggaevåg
Men det ökade reggaeintresset är, enligt Karl Baker, inte unikt för Lund och
Malmö, snarare en del av en internationell reggaevåg.
– Däremot tror jag att det i Skåne finns ett större intresse än i resten av
Sverige. Reggae passar helt enkelt den skånska mentaliteten, säger han.
Jacob Jensen är en av personerna bakom reggaeklubben Bamboo Fence, som håller
till på kafé Ariman varje fredag.
– Kommersiellt får reggae mycket litet utrymme. Det spelas i princip aldrig på
TV och radio, och det mesta av den nya reggaemusiken går helt enkelt inte att få
tag på i Sverige, säger han.
Egen reggae
Däremot har Jacob uppmärksammat en svensk mediehype kring reggae just nu.
– Bland nöjesskribenter kan man verkligen prata om en reggaevåg.
”Reggae passar helt enkelt
den skånska mentaliteten”
Jacob menar att det ökade reggaeintresset går att dela upp i tre delar: En
revivalvåg, för gammal – främst 70-tals-raggae, t.ex Dennis Brown eller Sugar
Minnot, som startade redan i mitten av 90-talet. Sedan en nyare våg för ragga –
reggaens motsvarighet till rapmusik, som är mest utbredd bland yngre – med stora
namn som Bounty killer, Sizzla, och Elephantman. Slutligen finns ett ökat
intresse bland främst svarta invandrare även för annan ny reggae än ragga, där
Junior Kelly, Luciano, och Glenn Washington är några av stjärnorna.
Att Lund blev popstad berodde säkert till viss del på det stora antalet
popnördar, men kanske ännu mer på att det fanns många lokala popband i stan. Har
reggaevågen medfört att folk inte nöjer sig med att lyssna och dansa, utan även
gör egen reggae i Lund?
Lund Dub Phantoms, eller LDP som de kallar sig själva, är ett ungt lundaband som
gör bred reggaemusik med influenser från många håll.
Symbiotiskt förhållande
– Skivan Slaget om Lund har ett mycket blandat material – både roots, ska,
ragga, dub och funk finns med, säger Erik Wennerberg som spelar gitarr i bandet.
Skivan är självfinansierad, och finns att köpa bland annat på Folk & Rock i
Lund. Deras musikstil är svårdefinierad eftersom de experimenterar så mycket med
olika reggaegenrer. Men rytmiskt har de känsla och ett bra grundgung – ett måste
i all bra reggaemusik. De vill inte binda sig till en speciell stil, men det
finns artister som har påverkat dem mer än andra.
– Sublimes och Peps Persson ser vi som våra främsta inspiratörer, men för dub är
det Israel vibrations och Augustus Pablos, säger Erik Wennerberg.
Bandet har flera spelningar på Kulturen inplanerade i sommar och sedan ska de
spela in nästa skiva.
LDP spelar som sagt blandad reggae, men det är ragga som får störst
uppmärksamhet både i radio, tidningar och av skivköpare. Denna trend verkar vara
extra tydlig i Lund, vilket säkert hänger ihop med Lunds aktiva hiphopliv.
– Det finns inte alltid någon klar gräns mellan reggae och hiphop. Det finns
många hiphopremixar på gamla reggaelåtar, och den nyare reggaen hämtar mycket
inspiration från hiphopen, säger Joel Carlsson som håller i ett reggaeprogram på
radio AF, och dessutom är reggae-dj. Enligt honom finns ett nästan symbiotiskt
förhållande mellan hiphop- och reggaemakare i Lund.
Konservativa studenter
Joel ingår själv i kollektivet De Luxe Crew, som består både av dj:s,
producenter och toastare (reggae-rapare). De har gjort två singlar med toastaren
Youthman som frontfigur. Han menar att i takt med att hiphopen har växt sig stor
har många upptäckt raggan, men också annan reggae.
– Däremot verkar många studenter vara lite konservativa och inte riktigt redo
än, säger Joel, och påpekar att det spelas väldigt lite reggae på nationerna.
– Dessutom är folk i allmänhet väldigt dåligt insatta i reggaemusik, men förutom
några rockare, är de flesta faktiskt klart positiva.