SFS varnar för det nya återbetalnings- systemet

- in Nyheter
@Lundagård

För ett år sedan kom det nya studiemedelssystemet med rejält skärpta

återbetalningskrav.

En rapport från Sveriges förenade studentkårer (SFS) hävdar att de nya lånen

särskilt missgynnar studieovana grupper – och det till den grad att de kan

skrämmas bort.

– I somras gick till och med Kronofogdemyndigheten ut och sa att de befarar att

de nya studielånen är en skuldfälla, säger SFS ordförande Sofia Karlsson.

– Alla bör med det nya systemet fundera både en och två gånger på om det är

absolut nödvändigt att låna. Har man möjlighet att ta ett extrajobb ska man nog

överväga det, säger Sofia Karlsson.

Uppstramade krav

I rapporten Ett år med det nya studiemedelssystemet anklagar SFS regeringen för

att svika sina mål på en rad punkter. SFS pekar ut de hårdare

återbetalningsreglerna som den största försämringen. I det gamla systemet

beräknades amorteringssumman på låntagarens taxerade bruttoinkomst. Det innebar

att den som hade låg lön eller var arbetslös fick måttliga räkningar från CSN. I

dag ska skulden vara amorterad på maximalt 25 år och storleken på lånet styr hur

stor återbetalningssumman blir varje år. På alla punkter har CSN stramat upp

återbetalningskraven. Det nya systemet kan dock vara mer fördelaktigt än det

gamla – om utbildningen är kort och lönen hög.

Äldre förlorar

De medelålders studenterna är enligt SFS en av de grupper som drabbas hårdast.

Eftersom lånet ska vara avbetalat senast vid 60 års ålder har de kortare tid på

sig att betala tillbaka än yngre. Dessutom har lånelängden för medelålders

personer skärpts.

– Det verkar som om man prioriterar att tjäna pengar före att försöka

förverkliga sina visioner om det livslånga lärandet, säger Sofia Karlsson.

I propositionen Den öppna högskolan var vikten av att satsa på en breddad

rekrytering särskilt betonad.

Men detta är just en av de punkter där regeringen får en känga. SFS bedömer att

studiesugna från familjer utan högskoleutbildning kan skrämmas av

återbetalningsreglerna. Och kvinnor som generellt har ett sämre löneläge än män

kommer, liksom alla lågavlönade akademiker, att betala en procentuellt sett

större del av sina inkomster till studielånet än välavlönade.

– Könsdiskrimineringen har byggts in i det nya studiemedelssystemet, säger Sofia

Karlsson.

Mindre lånesumma

David Samuelsson (s), politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, tycker

inte att SFS kritik är rättvis.

– Man kan inte bara se till återbetalningsreglerna. Vi har ökat bidragsdelen och

det gör att lånesumman blir mindre nu än tidigare. Fribeloppet har också höjts

kraftigt så att det blir lättare att jobba vid sidan av studierna.

Men Samuelsson säger också att det är en fråga om statsfinanser.

– I den bästa av världar hade vi naturligtvis velat ha lika förmånliga villkor

som SFS efterfrågar. Vi tycker att prioriteringarna vi har gjort är rimliga.

Fakta/ CSN då och nu:

* I det gamla systemet betalade låntagaren 4 procent av den senaste taxerade,

sammanlagda inkomsten. I det nya systemet beräknas återbetalningen utifrån

storleken på skulden, räntan för året och antalet återbetalningsår som är kvar.

Skulden ska vara amorterad på maximalt 25 år eller innan låntagaren fyller 60

år. Årsbeloppet ökar med två procent per år även om räntan är oförändrad, vilket

innebär att man amorterar mer i slutet av perioden än i början.

* Avskrivning på grund av ålder skedde i gamla systemet vid 65 års ålder. I det

nya vid 68 år.

* Bidragsdelen i det nya systemet har ökat. Nu är bidraget på 2 288 kronor i

månaden. Det har gått från 28 procent av totalbeloppet (lån + bidrag) till 34,5

procent.

* Fribeloppet har höjts i det nya systemet. Fribeloppet är det belopp låntagaren

får tjäna utan att det påverkar hur mycket studiebidrag man får eller hur mycket

man får låna.

Så här slipper du betala hiskeliga summor

Tips till dig som både har nya och gamla lån (gällde mellan 1 januari 1989 och

30 juni 2001)

Det finns flera sätt att hantera detta och det är inte självklart vilket som är

det mest fördelaktiga. Det beror på hur stora delar av lånet du har i respektive

lånesystem, hur stora inkomster du kommer att få i framtiden och hur gammal du

är när du är färdigutbildad.

Alternativ 1: Betala tillbaka de olika lånen separat.

Det är i de flesta fall mest fördelaktigt för dig som har större delen av lånen

i det gamla systemet.

Detta alternativ innebär att du får göra dubbla återbetalningar varje år –

vilket ger mycket höga belopp – även om det på lång sikt är mera lönsamt än att

lägga samman lånen för de flesta (se alternativ 2).

Alternativ 2: Lägg samman lånen.

Om du lägger samman lånen beräknas hela lånet enligt det nya systemet (tvärtom

går inte). Om du väljer att slå samman lånen och har rätt till nedsättning

kommer du att betala tillbaka med en så kallad viktad procentsats som ligger

mellan 4 och 5 procent beroende på hur stor skulden i det gamla respektive det

nya systemet är. Från och med det år du fyller 50 år blir procentsatsen mellan 4

och 7 procent.

Varning: För CSN är det mest fördelaktigt om du lägger samman lånen. Men det är

inte säkert att det är det bästa för dig. Lägg inte samman lånen av

bekvämlighetsskäl.

Tips till dig som tar lån i det nya systemet(infördes 30 juni 2001)

* Det kan löna sig att göra en slutbetalning, det vill säga att betala in hela

summan på en gång för att slippa räntan.

* Lånet delas upp i veckor, men många ansöker slentrianmässigt om högsta antal

veckor. Räkna på hur många veckor du verkligen behöver låna om du vill försöka

hålla nere lånebeloppet.

* Använd CSN:s simuleringsprogram på www.csn.se. I det kan du kan skriva in dina

uppgifter och beräkna hur saftiga återbetalningsräkningarna kommer att bli. Det

kan vara en god vägledning, till exempel vid beslut om hur länge du ska läsa med

lån.

* Om summan på CSN:s räkning överstiger fem procent av din inkomst före skatt

har du rätt att få så kallad nedsättning. Det innebär att du bara behöver betala

tillbaka fem procent av din inkomst. Glöm inte att du måste ansöka om

nedsättning och att en ny ansökning måste göras för varje år. Tänk också på att

när du fyller 50 år ökar nedsättningens procentsats till sju procent. Dessutom

räknas då ungefär 20 procent av din eventuella förmögenhet som inkomst.

* Att begära nedsättning innebär att du delvis skjuter betalningen framför dig. Det innebär inte att CSN skriver av ditt lån, utan bara att de bromsar avbetalningstakten. Ökar din årsinkomst plötsligt, kan därför summan du ska betala tillbaka bli mycket hög. Detta särskilt om det är få år kvar på de 25 år som lånet maximalt ska amorteras på (summan kan ju bli hög även om den inte överstiger 5 eller 7 procent av din inkomst).