Vart är Danmark på väg?

- in Reportage

Regeringen i Danmark har infört nya, i mångas tycke, högerpopulistiska

lagändringar. Samtidigt har det gått rykten om att muslimska extremistiska

grupper värvar medlemmar på universiteten. Vad har detta inneburit för

studenterna? Och hur är egentligen stämningen i landet av chokladwienerbröd och

ölgemyt? För att bli lite klokare åkte Lundagård till Köpenhamn.

Efter den nya högerregeringens tillträde har situationen för invandrare i

Danmark blivt tuffare. Camilla Gregersen, danska studentkårernas ordförande är

bekymrad.

– Det blir svårare för invandrare att få utbildning. Många behöver stöd i

undervisningen och när regeringen skär ner på specialundervisning och särskilda

läsegrupper hamnar många invandrare i kläm.

Camilla Gregersen menar att den så kallade integrationen, som den nya regeringen

bedriver, segregerar istället för likställer.

Den nya borgeliga regeringen har därtill outtalat dragit in möjligheten att få

hemspråksundervisning. Kommuner kan fortfarande välja hemspråksundervisning, men

de får inget ekonomiskt stöd.

– I dag måste folk klara sig själva i större utsträckning än förut.

Akademikerbarn med dansktalande föräldrar klarar sig bra, men för många andra är

det svårt att klara sin utbildning.

Hon ser de styrande politikerna som svamliga och undflyende.

– Politikerna måste föra en konstruktiv debatt kring detta och sluta stänga ute

människor, menar hon.

Obekväm politik

Urfan Zahoor Ahmed, muslim född i Pakistan föreläser och forskar om integration

i Danmark. Han ser den nya regeringens politik som obekväm.

– Tilliten till lagarna och systemet har minskat, framförallt bland invandrare.

Zahoor menar att det blivit alltmer klassindelat i Danmark på senare år, och

invandrarna utgör den lägsta klassen.

– Det är svårt för många invandrare att blanda sig med det danska samhället.

Många muslimer, till exempel palestinier och afghaner, söker sig till varandra.

Zahoor ser den ökade klyftorna som ett sätt att förklara, dock inte försvara,

varför muslimska extremistiska rörelser finns. Samtidigt säger han att många

rörelser har ett fundamentalistiskt sätt att tänka.

Stöder bin Laden

Diskussionen kring extremistiska muslimska rörelser har varit livlig den senaste

tiden. Under augusti månad avslöjade den danska morgontidningen Politikken att

den muslimska rörelsen al-Muhajiron, som öppet stöder Usama bin Laden, planerade

att upprätta ett huvudsäte för organisationen i Köpenhamn.

Omar Bakri, al-Muhajirons ledare, meddelade i samma artikel att han etablerat

sin rörelse på Köpenhamns universitet.

Mattias Seidelin, en av artikelförfattarna, ser Omar Bakris uttalanden som ett

försök att skapa uppmärksamhet i media.

– Det är ingen som vet hur Omar Bakri organiserar sin rörelse på universiteten.

Personligen tror jag att det är lögn.

– Däremot finns det en annan rörelse, Hizb-ut-Tahrir som bland annat skickat ut

löpsedlar med antisemitiska budskap till gymnasium i Danmark.

Seidelin ser rörelserna som något problematiskt.

– Man skall vara varsam när det gäller dessa grupper. Jag tar inte deras hot på

allvar, men deras skrämselpropaganda skapar oro för många människor.

På universitetens rektorat gick man i taket efter Omar Bakris påbud att han

värvat studenter från universiteten. Genast inleddes ett samarbete med polisens

underrättelsetjänst för att hindra spioner och muslimska grupper från att

infiltrera skolorna. Det är i alla fall vad Politikken hävdar.

Prorektor vid Köpenhamns universitet Jørgen Olsen håller inte riktigt med.

– Det är inget formellt samarbete. Det enda som har varit är ett tre minuter

långt telefonsamtal.

– Vi frågade polisen om de kände till att muslimska grupper försökt värva

medlemmar på universiteten, vilket de ställde sig negativa till, säger han.

Prorektor Jørgen Olsen nämner inget om att det i det långa loppet kan röra sig

om åsiktsregistrering och avfärdar att det skulle ske någon bevakning av

enskilda studenter.

Spioneffekt

Camilla Gregersen från de förenade studentkårerna har inte kommit i kontakt med

al-Muhajiron, alltså organisationen som hävdade att de värvade medlemmar till Al

Quaida.

– Det har gjorts undersökningar bland studenterna, men ingen säger sig ha kommit

i kontakt med organisationen.

Hennes bild är att många studenter känner ett visst obehag inför universitets

samarbete med polisens underrättelsetjänst.

– Många befarar ett slags spioneffekt, där man håller ögonen på varandra.

Enligt Gregersen undrar studenterna var gränsen kommer att gå i framtiden; om

det kommer att finnas plats för oliktänkande överhuvudtaget.

Hon poängterar också att det är viktigt att alla grupper ska få finnas på

universiteten, så länge de inte begår olagligheter.

– Alla ska ha rätt att ta del av utbildning. Vi kan inte stänga ute vissa

grupper. Även nynazister ska ha rätt att ta del av undervisningen. Det tillhör

grundlagen och är en del av våra demokratiska rättigheter. Vi brukar kalla det

"frihet för Loke såväl som för Tor".

Vill tona ner

Prorektor Olsen framhåller att universiteten ska vara centrum för fri forskning

och att han därför ser allvarligt på muslimska extremistiska rörelser som

försöker värva studenter.

– Studenterna är oroliga att friheten ska bli undertryckt. Det ska man vara, det

är vi alla, säger han, men poängterar faran med grupper som vill begränsa den

fria tanken.

Att ett samarbete med polisens underrättelsetjänst också skulle kunna begränsa

människors handlingsfrihet verkar han dock inte oroa sig för.

– Allt olagligt som sker ser vi som allvarligt, då måste vi ur säkerhetssynpunkt

vända oss till polisen, säger han och verkar vilja tona ner den uppblåsning som

skett i media kring samarbetet.

– Polisens underrättelsetjänst är en offentlig instituition. Vi har inte inlett

något samarbete, inget annat än att vi har förbehållit oss rätten att ringa dem

vid behov.

På Panuminstitutet, en fakultet för medicinska vetenskaper i Köpenhamn, möter vi

studentprästen Nikolaj Halvorsen. Han tror inte att det är många som är rädda

för till exempel Al-Muhajiron. Men samtidigt har han märkt av en förändrad

stämning bland studenterna det senaste året, en oro i luften.

– Det går att märka att säkerheten stramats åt på sista tiden. Det sker till

exempel en större kontroll av vilka som får tillträde till universitetet på

kvällstid.

Universitetets samarbete med polisen ställer sig Halvorsen tveksam till.

– Visst kan det vara bra för säkerheten, men det skapar en obehaglig stämning

bland studenter.

Samtidigt säger han att det är viktigt att komma ihåg att det finns

extremistiska grupper inom de flesta religiösa rörelser.

Ökade fördomar

Antagligen kommer vi inte att få någon klarhet i om Omar Bakri har fog för sina

uttalanden, eller om det är skrämselpropaganda. Oavsett vilket så har det ställt

debatten kring muslimska grupper och integrationspolitik i stort ännu mer på sin

spets i Danmark.

En debatt som Camilla Gregersen på de förenade studentkårerna uttrycker sitt

missnöje med.

– Jag upplever stämningen som hetsig, säger hon och antyder att det nästintill

är tabu att prata om ett mångkulturellt samhälle i Danmark.

– Debatten som förs i Danmark i dag är mer destruktiv än rationell. För att nå

en bättring krävs en insats från politikerna. Människor med främmande ursprung

har svårt att få arbete och de flyttar till Storbritannien eller USA för att de

inte får jobb, säger hon och använder termer som "brain drain" för att

understryka att det är ett problem.

Camilla Gregersen menar att fördomarna har ökat och att invandrare många gånger

ses som bekymmer istället för tillgångar.

– De styrande och de röstande i Danmark måste svälja trångsyntheten, ta sig i

kragen och inse att vi inte lever i avgränsade länder.

Det stora problemet enligt henne är att det inte finns någon riktig debatt kring

integration.

– På universiteten finns dock en liten progressiv skara som för en konstruktiv

debatt. Tyvärr stannar den inom universitetets väggar. Den måste komma vidare

för att svänga trenden, säger hon.

Till skillnad från många andra danskar tycker Camilla Gregersens att Sverige har

en human flyktingpolitik.

– Med den hårda debatt som pågår i Danmark löses inga problem. Här vågar man

knappast diskutera integration och flyktingpolitik.

Enligt henne verkar det råda ett muntejparklimat i Danmark. Ett klimat där det

är svårt för invandrare att komma in i samhället sedan Dansk Folkeparti fått

stor makt.

Camilla Gregersen menar att tryggheten rubbats och den måste återskapas för att

trenden mot ökade klyftor ska vända.

– Det krävs stabilitet i ett land för att människor ska komma ut på

arbetsmarknaden eller in i studielivet.

Svensk politik naiv

Studentprästen Halvorsen håller med om att det danska samhället har blivit mer

instabilt. Men han tycker att den svenska flykting- och integrationspolitiken

har en aning naiv prägel.

– I Sverige tycker man att Danmark bedriver en tuff flyktingpolitik. Med

socialdemokraterna i Sverige får fler männsikor asyl, men det finns stora

integrationsproblem som man inte talar om.

Halvorsen menar samtidigt att det finns en obehaglig stämning kring ämnet i

Damnark.

För att förklara det använder han den ganska slitna klyschan om svenskarna som

fega moraltanter.

– I Sverige är allt förbjudet och i Danmark är allt tillåtet. Självklart stämmer

det inte alltid i detalj, men i Danmark vågar man föra problemen upp till ytan.

Människor inflyttade från Turkiet eller Iran klarar inte sig själva, de behöver

hjälp att ta sig in i det nya samhället.

Halvorsen understryker dock att det finns en kraft och vilja hos många danskar

att hjälpa invandrare.

– I sista valet gick socialdemokraterna fram i kommunalvalet i kommuner där

diskussionen vågade tas. I dessa kommuner har Dansk Folkeparti tappat väljare.

Zahoor Ahmed, som flyttat till Danmark från Pakistan, anser att både

fundamentalistiska grupper och Dansk Folkeparti på ett sätt är lika goda

kålsupare och utnyttjar media för att få uppmärksamhet.

– För Dansk Folkeparti var 11 september ett viktigt datum. Pia Kjaersgaard

vinklade i media bilden av invandrare som mycket negativ.

– Och media hjälpte henne att föra fram sina åsikter, tilllägger han.

Rädslan har ökat

Rädslan för att känna sig annorlunda har ökat i Zahoor Ahmeds Danmark. Många är

enligt honom rädda för att bära slöja.

– Debatten kring multikulturalism och flyktingpolitik har blivit tillknäppt.

Men mitt i det främlingsfientliga politiska läget i Danmark kan Zahoor Ahmed se

en ljuspunkt. Han menar att det på ett sätt är bra att partier som Dansk

Folkeparti finns som en central del av den danska poltiken.

– I framtiden kommer folkatt förstå att det de gjorde inte var rätt. Det blir en

bra erfarenhet för det danska samhället.