Regeringen i Danmark har infört nya, i mångas tycke, högerpopulistiska
lagändringar. Samtidigt har det gått rykten om att muslimska extremistiska
grupper värvar medlemmar på universiteten. Vad har detta inneburit för
studenterna? Och hur är egentligen stämningen i landet av chokladwienerbröd och
ölgemyt? För att bli lite klokare åkte Lundagård till Köpenhamn.
Efter den nya högerregeringens tillträde har situationen för invandrare i
Danmark blivt tuffare. Camilla Gregersen, danska studentkårernas ordförande är
bekymrad.
– Det blir svårare för invandrare att få utbildning. Många behöver stöd i
undervisningen och när regeringen skär ner på specialundervisning och särskilda
läsegrupper hamnar många invandrare i kläm.
Camilla Gregersen menar att den så kallade integrationen, som den nya regeringen
bedriver, segregerar istället för likställer.
Den nya borgeliga regeringen har därtill outtalat dragit in möjligheten att få
hemspråksundervisning. Kommuner kan fortfarande välja hemspråksundervisning, men
de får inget ekonomiskt stöd.
– I dag måste folk klara sig själva i större utsträckning än förut.
Akademikerbarn med dansktalande föräldrar klarar sig bra, men för många andra är
det svårt att klara sin utbildning.
Hon ser de styrande politikerna som svamliga och undflyende.
– Politikerna måste föra en konstruktiv debatt kring detta och sluta stänga ute
människor, menar hon.
Obekväm politik
Urfan Zahoor Ahmed, muslim född i Pakistan föreläser och forskar om integration
i Danmark. Han ser den nya regeringens politik som obekväm.
– Tilliten till lagarna och systemet har minskat, framförallt bland invandrare.
Zahoor menar att det blivit alltmer klassindelat i Danmark på senare år, och
invandrarna utgör den lägsta klassen.
– Det är svårt för många invandrare att blanda sig med det danska samhället.
Många muslimer, till exempel palestinier och afghaner, söker sig till varandra.
Zahoor ser den ökade klyftorna som ett sätt att förklara, dock inte försvara,
varför muslimska extremistiska rörelser finns. Samtidigt säger han att många
rörelser har ett fundamentalistiskt sätt att tänka.
Stöder bin Laden
Diskussionen kring extremistiska muslimska rörelser har varit livlig den senaste
tiden. Under augusti månad avslöjade den danska morgontidningen Politikken att
den muslimska rörelsen al-Muhajiron, som öppet stöder Usama bin Laden, planerade
att upprätta ett huvudsäte för organisationen i Köpenhamn.
Omar Bakri, al-Muhajirons ledare, meddelade i samma artikel att han etablerat
sin rörelse på Köpenhamns universitet.
Mattias Seidelin, en av artikelförfattarna, ser Omar Bakris uttalanden som ett
försök att skapa uppmärksamhet i media.
– Det är ingen som vet hur Omar Bakri organiserar sin rörelse på universiteten.
Personligen tror jag att det är lögn.
– Däremot finns det en annan rörelse, Hizb-ut-Tahrir som bland annat skickat ut
löpsedlar med antisemitiska budskap till gymnasium i Danmark.
Seidelin ser rörelserna som något problematiskt.
– Man skall vara varsam när det gäller dessa grupper. Jag tar inte deras hot på
allvar, men deras skrämselpropaganda skapar oro för många människor.
På universitetens rektorat gick man i taket efter Omar Bakris påbud att han
värvat studenter från universiteten. Genast inleddes ett samarbete med polisens
underrättelsetjänst för att hindra spioner och muslimska grupper från att
infiltrera skolorna. Det är i alla fall vad Politikken hävdar.
Prorektor vid Köpenhamns universitet Jørgen Olsen håller inte riktigt med.
– Det är inget formellt samarbete. Det enda som har varit är ett tre minuter
långt telefonsamtal.
– Vi frågade polisen om de kände till att muslimska grupper försökt värva
medlemmar på universiteten, vilket de ställde sig negativa till, säger han.
Prorektor Jørgen Olsen nämner inget om att det i det långa loppet kan röra sig
om åsiktsregistrering och avfärdar att det skulle ske någon bevakning av
enskilda studenter.
Spioneffekt
Camilla Gregersen från de förenade studentkårerna har inte kommit i kontakt med
al-Muhajiron, alltså organisationen som hävdade att de värvade medlemmar till Al
Quaida.
– Det har gjorts undersökningar bland studenterna, men ingen säger sig ha kommit
i kontakt med organisationen.
Hennes bild är att många studenter känner ett visst obehag inför universitets
samarbete med polisens underrättelsetjänst.
– Många befarar ett slags spioneffekt, där man håller ögonen på varandra.
Enligt Gregersen undrar studenterna var gränsen kommer att gå i framtiden; om
det kommer att finnas plats för oliktänkande överhuvudtaget.
Hon poängterar också att det är viktigt att alla grupper ska få finnas på
universiteten, så länge de inte begår olagligheter.
– Alla ska ha rätt att ta del av utbildning. Vi kan inte stänga ute vissa
grupper. Även nynazister ska ha rätt att ta del av undervisningen. Det tillhör
grundlagen och är en del av våra demokratiska rättigheter. Vi brukar kalla det
"frihet för Loke såväl som för Tor".
Vill tona ner
Prorektor Olsen framhåller att universiteten ska vara centrum för fri forskning
och att han därför ser allvarligt på muslimska extremistiska rörelser som
försöker värva studenter.
– Studenterna är oroliga att friheten ska bli undertryckt. Det ska man vara, det
är vi alla, säger han, men poängterar faran med grupper som vill begränsa den
fria tanken.
Att ett samarbete med polisens underrättelsetjänst också skulle kunna begränsa
människors handlingsfrihet verkar han dock inte oroa sig för.
– Allt olagligt som sker ser vi som allvarligt, då måste vi ur säkerhetssynpunkt
vända oss till polisen, säger han och verkar vilja tona ner den uppblåsning som
skett i media kring samarbetet.
– Polisens underrättelsetjänst är en offentlig instituition. Vi har inte inlett
något samarbete, inget annat än att vi har förbehållit oss rätten att ringa dem
vid behov.
På Panuminstitutet, en fakultet för medicinska vetenskaper i Köpenhamn, möter vi
studentprästen Nikolaj Halvorsen. Han tror inte att det är många som är rädda
för till exempel Al-Muhajiron. Men samtidigt har han märkt av en förändrad
stämning bland studenterna det senaste året, en oro i luften.
– Det går att märka att säkerheten stramats åt på sista tiden. Det sker till
exempel en större kontroll av vilka som får tillträde till universitetet på
kvällstid.
Universitetets samarbete med polisen ställer sig Halvorsen tveksam till.
– Visst kan det vara bra för säkerheten, men det skapar en obehaglig stämning
bland studenter.
Samtidigt säger han att det är viktigt att komma ihåg att det finns
extremistiska grupper inom de flesta religiösa rörelser.
Ökade fördomar
Antagligen kommer vi inte att få någon klarhet i om Omar Bakri har fog för sina
uttalanden, eller om det är skrämselpropaganda. Oavsett vilket så har det ställt
debatten kring muslimska grupper och integrationspolitik i stort ännu mer på sin
spets i Danmark.
En debatt som Camilla Gregersen på de förenade studentkårerna uttrycker sitt
missnöje med.
– Jag upplever stämningen som hetsig, säger hon och antyder att det nästintill
är tabu att prata om ett mångkulturellt samhälle i Danmark.
– Debatten som förs i Danmark i dag är mer destruktiv än rationell. För att nå
en bättring krävs en insats från politikerna. Människor med främmande ursprung
har svårt att få arbete och de flyttar till Storbritannien eller USA för att de
inte får jobb, säger hon och använder termer som "brain drain" för att
understryka att det är ett problem.
Camilla Gregersen menar att fördomarna har ökat och att invandrare många gånger
ses som bekymmer istället för tillgångar.
– De styrande och de röstande i Danmark måste svälja trångsyntheten, ta sig i
kragen och inse att vi inte lever i avgränsade länder.
Det stora problemet enligt henne är att det inte finns någon riktig debatt kring
integration.
– På universiteten finns dock en liten progressiv skara som för en konstruktiv
debatt. Tyvärr stannar den inom universitetets väggar. Den måste komma vidare
för att svänga trenden, säger hon.
Till skillnad från många andra danskar tycker Camilla Gregersens att Sverige har
en human flyktingpolitik.
– Med den hårda debatt som pågår i Danmark löses inga problem. Här vågar man
knappast diskutera integration och flyktingpolitik.
Enligt henne verkar det råda ett muntejparklimat i Danmark. Ett klimat där det
är svårt för invandrare att komma in i samhället sedan Dansk Folkeparti fått
stor makt.
Camilla Gregersen menar att tryggheten rubbats och den måste återskapas för att
trenden mot ökade klyftor ska vända.
– Det krävs stabilitet i ett land för att människor ska komma ut på
arbetsmarknaden eller in i studielivet.
Svensk politik naiv
Studentprästen Halvorsen håller med om att det danska samhället har blivit mer
instabilt. Men han tycker att den svenska flykting- och integrationspolitiken
har en aning naiv prägel.
– I Sverige tycker man att Danmark bedriver en tuff flyktingpolitik. Med
socialdemokraterna i Sverige får fler männsikor asyl, men det finns stora
integrationsproblem som man inte talar om.
Halvorsen menar samtidigt att det finns en obehaglig stämning kring ämnet i
Damnark.
För att förklara det använder han den ganska slitna klyschan om svenskarna som
fega moraltanter.
– I Sverige är allt förbjudet och i Danmark är allt tillåtet. Självklart stämmer
det inte alltid i detalj, men i Danmark vågar man föra problemen upp till ytan.
Människor inflyttade från Turkiet eller Iran klarar inte sig själva, de behöver
hjälp att ta sig in i det nya samhället.
Halvorsen understryker dock att det finns en kraft och vilja hos många danskar
att hjälpa invandrare.
– I sista valet gick socialdemokraterna fram i kommunalvalet i kommuner där
diskussionen vågade tas. I dessa kommuner har Dansk Folkeparti tappat väljare.
Zahoor Ahmed, som flyttat till Danmark från Pakistan, anser att både
fundamentalistiska grupper och Dansk Folkeparti på ett sätt är lika goda
kålsupare och utnyttjar media för att få uppmärksamhet.
– För Dansk Folkeparti var 11 september ett viktigt datum. Pia Kjaersgaard
vinklade i media bilden av invandrare som mycket negativ.
– Och media hjälpte henne att föra fram sina åsikter, tilllägger han.
Rädslan har ökat
Rädslan för att känna sig annorlunda har ökat i Zahoor Ahmeds Danmark. Många är
enligt honom rädda för att bära slöja.
– Debatten kring multikulturalism och flyktingpolitik har blivit tillknäppt.
Men mitt i det främlingsfientliga politiska läget i Danmark kan Zahoor Ahmed se
en ljuspunkt. Han menar att det på ett sätt är bra att partier som Dansk
Folkeparti finns som en central del av den danska poltiken.
– I framtiden kommer folkatt förstå att det de gjorde inte var rätt. Det blir en
bra erfarenhet för det danska samhället.
