En omfattande standardisering pågår av europeisk utbildning. Humanistkåren oroar sig för att det relativa betygssystemet ECTS ska införas även i Sverige.
Relativa betyg är på väg att införas vid samtliga europeiska lärosäten. Från och
med årsskiftet införs en rad olika internationella standardiseringsregler runt
om i Europa. En av dessa standardiseringsregler är införandet av en ny,
kompletterande betygsskala som alla som vill studera eller arbeta utomlands ska
kunna tillämpa i sina betygsdokument.
I korthet ser den nya betygsskalan ut som följer: ett sexgradigt
bokstavsbetygssystem ska mäta kvaliteten på studieresultatet och ett
poängsystem, ECTS credit, ska mäta arbetsmängd. För att rangordna kvaliteten på
studieresultatet inför man dels en statistiskt grundad betygssättning, så kallat
relativt betygssystem, och dels en skala som bygger på nyckelord. Exempelvis ges
för betyget A följande definition: ”Utmärkt – enastående resultat med bara
mindre fel”.
Det är upp till varje enskild högskola hur man vill komplettera det lokala
betygssystemet eller om man vill införa ECTS helt och hållet. Målet är
förmodligen ändå att fler och fler ska gå över helt till detta system. Problemet
är att vi i Sverige generellt inte ser på relativa betygssystem med särskilt
blida ögon och hur vi vid svenska lärosäten ska förhållas oss till detta är inte
på något sätt klargjort.
Nu måste du som enskild student ställa dig frågan om hur du tror att detta
drabbar eller gynnar dig. Konsekvenserna av detta blir att vi förmodligen måste
införa relativa betygssystem på alla kurser. I annat fall riskerar vi att ställa
rörliga studenter utanför den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden.
Införs ECTS-betygssystemet riskeras det system där ens prestationer fäller
avgörandet för betyget, och inte huruvida ens kursare är toppstudenter eller
medelmåttor.
Nils Gustafsson
ordförande för
Lunds Humanistkår
Christian Resebo
vice ordförande för
Lunds Humanistkår
Svar direkt:
”Vi måste vara öppna för kompromisser”
Relativa betyg. De orden slår an en viss klang i svenska folket med en självklar
anknytning till det omdebatterade och, sedan några år, omstöpta betygssystemet i
gymnasieskolan. Att föreslå att ett relativt betygssystem skall införas i den
svenska högre utbildningen måste väl anses vara ett politiskt självmål, för att
inte säga mord.
Eller? År 1997 undertecknade Sverige, tillsammans med övriga europeiska länder
samt USA, Canada, Australien och Nya Zeeland, den så kallade
Lissabonkonventionen. I denna konvention förbinder sig undertecknade länder att
erkänna respektive lands högre utbildning och på så sätt öka möjligheterna till
internationell rörlighet för både studenter och arbetstagare. För svensk del har
man år 2001 ratificierat konventionen och också infört en ändring i
Högskoleförordningen (6 kap 12 §) i linje med detta.
En av knäckfrågorna i erkännandeproblematiken ligger i de olika måttsystem
respektive land använder sig av. Av detta skäl har man utvecklat ett gemensamt
system för att mäta studietid och prestationer, det vi känner som ECTS, European
Credit Transfer System.
I debattinlägget från Lunds humanistkår skriver man mycket riktigt att ECTS
omfattar två huvudprinciper: en egen poängskala och ett eget betygssystem.
Poängskalan, det vill säga tidsmåttet, är lätt att införa i Sverige då dess
effekt bara blir att vi multiplicerar nuvarande poäng med faktorn 1,5 (40 poäng
blir 60 ECTS-credits). Betygsfrågan är mer kontroversiell av två skäl. Dels
detta med relativiteten, som enligt uppgift inte skall ses utifrån den
normalfördelningskurve-princip som gällde för grund- och gymnasieskolan
tidigare, och dels att betygsskalan har fler grader än vi vant oss vid.
I inlägget finns det dock vissa sakfel. Man skriver bland annat att
betygsgraderna kommer att innehålla definitioner. Dessa har man tagit bort i den
senaste versionen. Dessutom finns det en tydlig anspelning på avarterna i det
gamla gymnasiala betygssystemet, ”Införs ECTS-betygssystemet riskeras det system
där ens prestationer fäller avgörandet för betyget, och inte huruvida ens
kursare är toppstudenter eller medelmåttor”, vilket inte ska vara fallet.
Inom Utbildningsdepartementet har man tillsatt en projektgrupp i syfte att göra
en översyn av vissa examensfrågor. I detta uppdrag ingår bland annat att utreda
en eventuell anpassning av de svenska poäng- och betygssystemen till just ECTS.
Projektet planeras slutredovisas den 1 december 2003. EU-kommissionen har gett
Janerik Lundqvist vid Linköpings universitet uppdraget att verka som promotor
för både ECTS och Diploma Supplement i Sverige.
Avslutningsvis kan man konstatera att den gamla sanningen om att ge och ta
stämmer även denna gång. Om vi vill åstadkomma en förenkling i det
internationella samarbetet, måste vi vara öppna för olika kompromisser. Det som
är svårt för oss är ofta lättare att ta till sig för någon annan och vice versa.
Vad som konkret kommer att hända inom Lunds universitet i ECTS-frågan får
framtiden utvisa. Klart är att något kommer att ske …
För ytterligare information kring ECTS vid Lunds universitet, kontakta Kersti
Schmölzer, internationella sekretariatet.
Erik Hedberg
Studerandeenheten
på Lund universitet
