Det råder olika krav på utbildningar inom olika ämnesområden. Och studenterna är
väl medvetna om dessa och väljer också taktiskt utifrån den kunskapen. Den
bilden ger ett samtal med tre företrädare för universitetet.
Av Högskoleverkets rapport Studentspegeln, som kom i höstas, framgår att de
förutfattade meningarna om studenternas arbetsinsatser har visst fog för sig.
Mer än hälften av studenterna som läser humaniora eller teologi vid de stora
universiteten i Sverige ägnar mindre än tjugo timmar i veckan åt sina studier.
Samtidigt pluggar majoriteten läkar- och civilingenjörsstudenter minst trettio
timmar i veckan.
Kraven för låga
Det klassiska riktmärket fyrtio timmars arbetsvecka för en högskolepoäng gäller
med andra ord ganska få studenter. Dessutom är skillnaderna stora.
Greger Andersson, dekanus på humanistiska fakultetens historisk-filosofiska
sektion, har snabbt en förklaring på de låga arbetsinsatserna från studenter
inom humaniora.
– Våra resurser räcker bara till 5 -6 undervisningstimmar i veckan. Man har
konstaterat att ju fler undervisningstimmar studenterna har, desto mer tid
lägger de också på självstudier. Detta innebär att om vi istället fick resurser
att ge 10-12 undervisningstimmar i veckan skulle arbetsinsatsen öka ordentligt.
Studenter arbetar i regel för att klara av de tentor och arbetsuppgifter som ges
till dem och frågan är om humanisternas låga arbetsinsats inte bottnar i för
lågt ställda krav.
– Det är klart att om studenterna läser i snitt tjugo timmar i veckan och det är
en hög genomströmning, då kan ju kraven vara för låga, konstaterar Eva Åkesson,
vice rektor vid universitetet.
Men den förklaringen ställer inte Greger Andersson upp på.
– På min institution tycker studenterna att det ställs för höga krav.
På Lunds tekniska högskola, LTH, har signalerna från Studentspegeln snarast
varit att teknologerna jobbar för mycket.
– Vi är medvetna om att vi på den tekniska sidan ligger i överkant av den
arbetsbelastning som är bra för ett maximalt lärande, men vi tycker inte att det
är orimligt att man för en högskolepoäng får arbeta full tid, säger Per
Warfvinge, LTH:s vicerektor.
”Studenter är taktiska”
Såväl Per Warfvinge som universitetets vicerektor, Eva Åkesson, anser att
studenter är väl medvetna om den ojämna arbetsbelastningen och att den
medvetenheten också präglar deras val av utbildning.
– Elever och studenter är många gånger taktiska och strategiska. Jag tror att de
ofta vet mycket och är medvetna om att det är på det här sättet, säger Eva
Åkesson.
Trots att de humanistiska institutionerna misslyckas med att hålla sina
studenter sysselsatta på heltid så har antalet platser successivt utökats de
senaste åren. Dessa platser fylls med studenter som tar stora lån för att få en
utbildning.
Men Eva Åkesson tror inte att situationen utgör något större problem eftersom
studenterna kan ta ställning när de gör sina val.
– Jag tycker att studenter ska leta upp de utbildningar som kräver mest eftersom
man då får bäst utbildning och blir bäst rustad för arbetslivet.
Skillnaden mellan tjugo och fyrtio timmar i veckan blir sammanlagt två års
studier på en magisterutbildning. Går det då i ett sådant läge att tala om att
de olika utbildningarna ligger på samma nivå?
Måste titta på kvalitet
– Rent spontant så känns det ju inte som det, säger Eva Åkesson, men menar
samtidigt att man också måste titta på kvantitet och kvalitet.
– Rent kvalitativt kanske man får gjort lika mycket på tjugo timmar som på
fyrtio. Men jag tror nog ändå att ett par timmars extra studerande i veckan gör
en skillnad i det långa loppet.
”Det finns inget som heter underkänt”
Studenternas ojämna arbetsbelastningen gör att kårernas arbete skiljer sig
mycket åt. Humanistkåren verkar för att höja nivån och arbetsbelastningen på
sina utbildningar medan Teknologkåren arbetar för att deras studenter ska få
mindre att göra
– På grund av våra läsperioder som innebär att vi läser tio poäng på åtta
veckor, har vi en väldigt hög arbetsbelastning. Vi skulle hellre se att vi hade
längre läsperioder och nio-veckorsperioder diskuteras nu, säger Marcus Degerman,
vice ordförande för Teknologkåren.
Varken han eller Humanistkårens vice ordförande, Christian Resebo, tycker det är
rimligt att arbetsbelastningen är så ojämn som den är idag. Ett högskolepoäng
ska motsvara en full arbetsvecka, menar de båda.
Universitetet anser att den låga arbetsinsatsen från humanister beror på för få
schemalagda timmar och för lite resurser. Christian Resebo tror dock att den
låga studieintensiteten även har andra förklaringar.
– Det här är i väldigt hög utsträckning en attitydfråga som kanske i botten
grundar sig på en resursfråga.
Som ett exempel på attityder berättar han om en lärare han pratat med. Läraren i
fråga hade fått in en studentuppsats som var uppenbart kopierad från internet.
När läraren rådfrågade sin prefekt om hur fusket skulle tacklas så fick han
svaret att ”det finns inget som heter underkänt”.
Christian Resebo menar att det nu krävs en bred diskussion om vilka krav som ska
ställas på studenter respektive institutioner.
– Ibland får man en känsla av att studenter kräver en undervisning där kunskapen
ges till dem som om de kollade på TV, och så ska det ju naturligtvis inte heller
vara. Men arbetsbelastningen får inte fortsätta ligga på den pinsamma nivå som
den gör idag.
