Studenter pluggar totalt sett mindre på utbildningar med lite schemabunden tid.
Främst handlar det om humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ändå menar
flera företrädare för dessa ämnen att sex timmars undervisning i veckan i
princip är tillräckligt.
Det finns ett samband mellan antalet schemabundna timmar och hur mycket tid man
lägger ner på sina studier. Den slutsatsen kan man dra från Studentspegeln, som
kom i höstas.
– Ju mindre undervisning man har desto mindre läser man totalt, förklarar
Gunilla Jakobsson, handläggare på Högskoleverket och en av dem som varit med och
sammanställt rapporten.
Som en viktig förklaring framhåller hon att undervisning i olika former sporrar
till självstudier.
Hur ser det då ut med den schemalagda undervisningen på Lunds universitet? För
att få en bättre bild av läget har Lundagård jämfört första terminen på ett
antal program och utbildningar inom olika områden.
Av kartläggningen framgår att förstaårsstudenterna på programmen vid Lunds
tekniska högskola har överlägset mest schemabunden tid.
Däremot lyckas varken historia, litteraturvetenskap eller statsvetenskap komma
upp i sex timmars schemalagd undervisning i veckan på sina A-kurser.
Eva Queckfeldt, studierektor på historiska institutionen, är inte missnöjd med
historians 5,8 timmar i veckan. Ändå medger hon att studiebelastningen för
studenterna är ganska låg.
– Jag tror inte att studenterna behöver förta sig i sin läsning. Det är mycket
luft i schemat om man säger så, förklarar hon.
Men om det finns ett samband mellan undervisningstimmar och den totala tid
studenter lägger ner på sina studier, borde ni då inte försöka öka den
schemalagda tiden?
– Vi har många kurser och dåligt med lärare så jag ser inte hur vi skulle kunna
pressa in fler timmar, säger Eva Queckfeldt, som också menar att det här med att
studera vid ett universitet innehåller mycket annat än bara studier.
– Att sitta och plugga in något tjockt verk om medeltiden är lärorikt, men det
kan också ge mycket att till exempel gå och se en medeltidskonsert i domkyrkan.
Birger Hedén, ställföreträdande prefekt på litteraturvetenskapliga
institutionen, håller med Eva Queckfeldt om att studenterna kunde lägga ner mer
tid på sina studier.
Han tycker att antalet undervisningstimmar är acceptabelt, men skulle gärna
vilja erbjuda några timmar till i veckan – vilket budgeten dock inte tillåter.
Det finns också en fara i att fokusera för mycket på antalet
undervisningstimmar, menar han.
– Man behöver tid inte bara till att läsa utan också till att fundera över vad
man läser. Allt för stor undervisningstäthet kan dessutom göra att man inte
hinner förbereda sig.
Men för Gunilla Jakobsson på Högskoleverket är bilden ganska klar: företrädarna
för de humanistiska ämnena måste ta sig en rejäl funderare.
– För humaniora finns det anledning att fundera över hur mycket tid och stöd man
ska ge studenterna, säger hon.
