Få timmar på Hum och Sam ger latare studenter

- in Nyheter

Studenter pluggar totalt sett mindre på utbildningar med lite schemabunden tid.

Främst handlar det om humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ändå menar

flera företrädare för dessa ämnen att sex timmars undervisning i veckan i

princip är tillräckligt.

Det finns ett samband mellan antalet schemabundna timmar och hur mycket tid man

lägger ner på sina studier. Den slutsatsen kan man dra från Studentspegeln, som

kom i höstas.

– Ju mindre undervisning man har desto mindre läser man totalt, förklarar

Gunilla Jakobsson, handläggare på Högskoleverket och en av dem som varit med och

sammanställt rapporten.

Som en viktig förklaring framhåller hon att undervisning i olika former sporrar

till självstudier.

Hur ser det då ut med den schemalagda undervisningen på Lunds universitet? För

att få en bättre bild av läget har Lundagård jämfört första terminen på ett

antal program och utbildningar inom olika områden.

Av kartläggningen framgår att förstaårsstudenterna på programmen vid Lunds

tekniska högskola har överlägset mest schemabunden tid.

Däremot lyckas varken historia, litteraturvetenskap eller statsvetenskap komma

upp i sex timmars schemalagd undervisning i veckan på sina A-kurser.

Eva Queckfeldt, studierektor på historiska institutionen, är inte  missnöjd med

historians 5,8 timmar i veckan. Ändå medger hon att studiebelastningen för

studenterna är ganska låg.

– Jag tror inte att studenterna behöver förta sig i sin läsning. Det är mycket

luft i schemat om man säger så, förklarar hon.

Men om det finns ett samband mellan undervisningstimmar och den totala tid

studenter lägger ner på sina studier, borde ni då inte försöka öka den

schemalagda tiden?

– Vi har många kurser och dåligt med lärare så jag ser inte hur vi skulle kunna

pressa in fler timmar, säger Eva Queckfeldt, som också menar att det här med att

studera vid ett universitet innehåller mycket annat än bara studier.

– Att sitta och plugga in något tjockt verk om medeltiden är lärorikt, men det

kan också ge mycket att till exempel gå och se en medeltidskonsert i domkyrkan.

Birger Hedén, ställföreträdande prefekt på litteraturvetenskapliga

institutionen, håller med Eva Queckfeldt om att studenterna kunde lägga ner mer

tid på sina studier.

Han tycker att antalet undervisningstimmar är acceptabelt, men skulle gärna

vilja erbjuda några timmar till i veckan – vilket budgeten dock inte tillåter. 

Det finns också en fara i att fokusera för mycket på antalet

undervisningstimmar, menar han.

– Man behöver tid inte bara till att läsa utan också till att fundera över vad

man läser. Allt för stor undervisningstäthet kan dessutom göra att man inte

hinner förbereda sig.

Men för Gunilla Jakobsson på Högskoleverket är bilden ganska klar: företrädarna

för de humanistiska ämnena måste ta sig en rejäl funderare.

– För humaniora finns det anledning att fundera över hur mycket tid och stöd man

ska ge studenterna, säger hon.