Flera institutioner vid Lunds universitet använder en “regel om nyantagning”.
Den hindrar kompetenta forskare att söka doktorandtjänster på fakultetens
institutioner och kan bryta mot Högskoleförordningen.
Rutger von Seth sökte i vintras en doktorandtjänst vid Institutionen för Öst-
och Mellaneuropastudier. Han hade i utlysningen av tjänsten läst att endast
studenter som skulle bli nyantagna doktorander kunde söka tjänsten. Eftersom von
Seth inte tidigare hade varit registrerad på forskarutbildning i Lund trodde han
att han var behörig. Men ansökan avslogs. Orsaken, fick han veta, var att han
varit registrerad på forskarutbildning inom samma ämnesområde vid ett annat
universitet.
– Då jag talade med fakultetskansliet i telefon fick jag reda på att jag nekats
på grund av regeln om nyantagning. Men när jag frågade hur den egentligen
fungerade fick jag väldigt svävande svar. Det verkade inte alls självklart hur
regeln skulle tolkas.
Enligt Lars Steensland, prefekt på institutionen, borde det dock inte råda någon
tvekan.
– För oss på institutionen var det självklart hur man skulle tolka den texten.
När [von Seth] menade att han var behörig stödde fakulteten vår tolkning och sa
att han inte var det. Men de gjorde också en protokollanteckning om att man ska
vara tydligare i formuleringen nästa gång.
MEN DET ÄR MER än formuleringen och tolkningen av regeln som det råder delade
meningar om. På andra lärosäten och även vid Lunds universitet är regeln långt
ifrån självklar. De flesta Lundagård pratat med känner inte till den sedan
tidigare men tycker den verkar “märklig”. Varken Göteborgs, Stockholms eller
Uppsalas universitet tillämpar någon liknande regel på sina humanistiska
fakulteter.
På flera andra fakulteter vid Lunds universitet möts regeln av oförståelse.
– Någon sådant skriver vi aldrig i utlysningar av tjänster, det har vi aldrig
funderat på. Alla måste ju få söka på samma villkor, säger byrådirektör Eivor
Terne på naturvetenskapliga fakulteten i Lund, och tillägger undrandes:
– Finns det de som gör så? Det verkar märkligt.
Vid Göteborgs universitet känner man till regeln och är skeptiska till den.
– Vi har valt att inte använda en sådan urvalsmall på de sökande, vi tycker inte
att det stöds av lagstiftningen, säger Christer Flodin, fakultetssekreterare på
Humanistiska fakulteten i Göteborg.
Flodin syftar på Högskoleförordningen, som kortfattat beskriver hur antagningen
av doktorander ska gå till. Det enda den nämner om urvalet av sökande är att det
ska “främst baseras på en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig
utbildningen”. Då institutionerna redan i utlysningen av tjänster tillämpar en
regel om nyantagning baserar de istället främst urvalet på huruvida de sökande
tidigare läst forskarutbildning eller inte.
MEN PÅ OMRÅDET för humaniora och teologi (HT) vid Lunds universitet – där Rutger
von Seth sökte en tjänst – anser man inte att lagen hindrar att utlysningar bara
riktar sig till en speciell grupp sökande. Enligt dem är en sådan begränsning
inte ett “urval” i Högskoleförordningens mening.
– Visst utestänger man vissa sökande, men det är ju för att hjälpa andra,
underrepresenterade till forskarutbildningen. säger Jan Svensson, dekanus för
HT-området.
Skulle man med en liknande regel kunna utestänga till exempel manliga sökande?
– Ja, men det skulle jag inte vilja göra. Det finns andra sätt att komma till
rätta med sådana jämställdhetsfrågor.
GÖRAN BEXELL, REKTOR för Lunds universitet, har tidigare varit dekanus för
HT-området. Men inte heller han är särskilt bekant med regeln om nyantagning.
– Jag känner inte till det här urvalssystemet tillräckligt bra än för att kunna
uttala mig om den, men principiellt kan jag säga att doktorandtjänster ska vara
öppna för alla sökanden. Det är så man får så bra konkurrens som möjligt och
hittar de allra mest lämpade och bäst meriterade för forskartjänster. Det gäller
för övrigt alla typer av tillsättningar vid universitetet.
