Höstens stora besparingar på CSN resulterar i att Malmökontoret läggs ner. Sju
nya tjänster på kontoret i Lund och utbyggd telefonservice ska kompensera
besparingen.
CSN ska spara 150 miljoner kronor fram till 2005. Anledningen är de stora
investeringar som gjorts de senaste åren i samband med millennieskiftet och det
nya studiestödssystemet. Investeringarna finansierades med stora lån och det är
ironiskt nog för att klara av amorteringarna och räntorna som svångremmen nu
måste dras åt.
MEN CSN:S generaldirektör Björn Martinsson vill lugna studenterna.
– Vår ambition är att våra låntagare inte ska märka av besparingarna alls, säger
han.
De 150 miljonerna motsvarar 150-170 årstjänster, det vill säga mer en var tionde
tjänst och personalneddragningar kommer att bli nödvändiga.
– Det är klart att på de ställen där vi idag har kontor kommer det lokalt märkas
en försämring, säger han.
Efter ett beslut i oktober stängdes kontoren i Malmö och Kristianstad med
omedelbar verkan med följden att ett trettiotal jobb försvann. CSN i Lund kommer
däremot att få sju extra tjänster.
Regionchefen på CSN, Louise Moser, anser inte att det finns någon anledning för
studenterna i regionen att oroa sig för sämre service.
– Det kommer satsas mer resurser på telefonservicen så vi kommer alltid att
finnas i telefon. I det stora hela så är telefonservicen mer demokratisk
eftersom den till skillnad från kontoren når alla studenter.
EFTER BESKEDET OM besparingarna har SFS, Sveriges förenade studentkårer,
varit i kontakt med CSN för att försäkra sig om att inga studenter ska bli
lidande.
– På SFS resonerar vi som så att om nu CSN på ett bra sätt kan effektivisera sin
verksamhet så är det ingenting som vi lägger oss i, säger viceordförande
Per-Anders Strandberg.
– Däremot är det naturligtvis allvarligt om det börjar drabba studenterna i form
av långa handläggningstider och telefonköer.
Efter beslutet om neddragningen har frågan väckts om CSN återigen riskerar att
skjuta sitt förtroende i sank. CSN:s dåliga service har i det närmaste varit en
följetång – fram till förra året när nämnden för för första gången på åratal
nådde upp til sina mål.
Generaldirektör Björn Mårtensson avfärdar farhågorna.
– Jag tror inte att det leder till att folk inte studerar om vi missköter
administrationen. Däremot har vi ett ansvar att se till att studenterna inte får
en dålig start på studierna på grund av besvär med CSN.
Per-Anders Strandberg är inte lika övertygad.
– Redan idag har de stora lånen en avskräckande effekt, särskilt hos personer
med en icke-akademisk bakgrund. Vet man dessutom att CSN har problem så verkar
väl det ännu mer avskräckande.
