”LUS är skit”, sa fd vice kårordförande till fullmäktige
Själv är bäste dräng – åtminstone i Lunds kårvärld. Det tycker teknologerna som nu för andra gången sedan starten 1996 lämnar kårsamarbetet LUS. De förlorar därmed viktigt inflytande över universitetet.
Det var långt ifrån ett enhälligt fullmäktige som tog ställning till motionen som yrkade på beslut om medlemsskapet i LUS: tio röster var för, fyra röstade nej och fem lade ner sin röst.
Marcus Degerman, före detta vice ordförande, var den som hade lagt fram motionen.
– När vi har gått med har det varit smekmånad i LUS, sedan blir det skit. Lus är skit, sa Marcus Degerman inför fullmäktige när han presenterade sin ståndpunkt.
Till grund för utträdet ligger en rapport om vad LUS “ger respektive kostar teknologkåren”.
Inflytandet över universitetet bedöms som något positivt och kostnaden uppskattas till 250 000 om året.
– Våra medlemmar betalar tio kronor per termin för att vi ska vara med i den här organisationen och om inte organisationen kan göra någon stor skillnad kan man fråga sig om det är värt det, kommenterar ordförande Helena Roos.
I rapporten beskrivs också vad utredarena tycker är LUS största problem: De små kårerna är intresserade av en stark centralorganisation medan de stora kårerna “tycker det är underligt när en organisation som LUS, som är mindre än deras egen, driver frågor”. Den skilda synen sägs leda till att kårerna inte förstår varandra, vilket skapar “politiskt rävspel”.
ORDFÖRANDE FÖR LUS, Carin Brenner, parafraserar rapporten och säger att hon inte vet “vem som spelar räv med vem”. Hon tycker att kårerna har haft ett gott samarbete i LUS.
– Som TLTH själv skriver i rapporten är det de organisatoriska frågorna som kårerna har svårt att enas kring, och det är ju tråkigt, säger hon.
På frågan om LUS röst kommer att bli svagare utan teknologerna, som utgör cirka en femtedel av Lunds studenter, svarar Carin Brenner undvikande:
– Det kommer fortfarande vara LUS som väljer studentrepresentanter i universitetsövergripande organ och som är universitetets remissinstans.
Ordförande Helena Roos säger att det länge har rått ett stort missnöje med LUS på teknologkåren. Framförallt är kåren kritisk till att LUS inte endast driver frågor som det råder konsensus kring. Hon hävdar också att organisationen inte följer den så kallade avsiktsförklaringen, som beskriver hur samarbetet ska fungera.
Carin Brenner beklagar att teknologkåren inte har tagit upp sitt missnöje till diskussion. Samarbetet är vad kårerna gör det till, menar hon.
– LUS är kårerna, kårerna är LUS och således kan man inte vara nöjd med sin egen insats heller i så fall, säger hon.
EFTER UTTRÄDET VILL teknologkåren på egen hand försöka påverka universitetet centralt – något man försökte även förra gången.
– Det är inte så att vi tror att det kommer bli lätt för oss framöver, men vi ska nu börja diskutera på allvar hur vi ska gå tillväga, förklarar Helena Roos.
Rektor Göran Bexell säger att det inte är upp till honom att bestämma hur studenterna ska organisera sig, men betonar att LUS är universitetets samtalspartner i studentfrågor – inte enskilda kårer.
– LUS är studenternas företrädare, både praktiskt och principiellt är det så. Det är samma uppfattning som vi har haft tidigare och den gäller än, säger han.
Han menar att det är studenteras bästa det handlar om.
– Jag tycker att man ska ha en stark samarbetsorganisation som kan föra fram studenternas frågor. Det ligger i studenternas eget intresse att ha det så, säger Göran Bexell och fortsätter:
– Är man inte enig inom LUS tycker jag att det är bättre att man gör klart det för oss, än att inte vara med.
FOTNOT LUS är lundakårernas samarbetsorgan. Det företräder i dagsläget sexton av sjutton kårer och har som främsta uppgift att föra studenternas talan mot universitetet centralt och Lunds kommun.
