När en tyst överenkommelse med länsstyrelsen nu knakar i fogarna breder ett nytt ekonomiskt landskap ut sig. Nationerna har under årtionden kunnat betala sina heltidsarvoderade med hjälp av stipendier och därmed sparat avsevärda summor – varken arbetsgivaravgifter eller inkomstskatt har belastat ”lönen”.
OM SKATTEMYNDIGHETEN nu lyckas dra åt tumskruvarna handlar det om extrautgifter på runt 200 000 kronor per år för en nation med tre heltidsarvoderade. Inte att undra på att att detta är en het potatis – något Helsingkrona nation fick erfara när man på egen hand beslutade att införa vit arvodering från årsskiftet.
INITIATIVET FÖRANLEDDE kuratorer från flera andra nationer att markera mot Helsingkrona. Varför såga på egen gren och dessutom rikta skattmasens strålkastare på de överenskomna gråzonerna, tycktes man mena.
Men skulle nationernas verksamhet verkligen hotas av en ny skattepålaga? Svaret på den frågan beror mycket på hur nationerna väljer att agera.
Smålands, som beslutat följa Helsingkronas exempel med vit arvodering, har redan flaggat för höjningar av avgiften. Åtgärden skulle svida i studenternas plånböcker, men möjliggöra en bibehållen verksamhet.
ENLIGT KURATORSKOLLEGIET är dock flertalet nationer mot en avgiftshöjning. I så fall skulle de i stället bli tvungna att skära i sin verksamhet. En inte alltför långsökt gissning är att det blir kostsamma aktiviteter som nationstidningar, foto- och kulturutskott som får stryka på foten. Därmed skulle nationerna få mer prägel av rena uteställen, vilket definitivt skulle göra Lunds studentliv fattigare.
Ökade skatteutgifter riskerar också att drabba små nationer värre än stora, eftersom de mindre nationerna i många fall skulle tvingas vaska fram mer pengar per medlem. Tänkbart är också att nationerna kommer att välja olika vägar för att finansiera merkostnaderna. Vi kan då få ett läge med utpräglade ”lågprisnationer”, vars kännetecken blir kostnadseffektiv och slimmad verksamhet samt ”högprisnationer”, som satsar på att hålla kvar utbudet på dagens nivå.
Hur man än vänder och vrider på frågan står studenterna som förlorare. Antingen blir det högre nationsavgifter eller minskat utbud av nationsverksamheter. Möjligen bådadera.
I TIDER DÅ konkurrensen om de blivande studenterna hårdnar drar sannolikt inte heller universitetsledningen på smilbanden. Man är väl medveten om den attraktionskraft ett rikt studentliv utgör på blivande novischer och hoppas säkert att det här ska gå att lösa på något annat sätt.
Men finns det då inga vinnare? Jo, det gör det så klart. De heltidsarvoderade studentaktiva skulle plötsligt börja existera i socialförsäkringssystemen och kun-na bli både sjuka med ersättning och få en pensiongrundande inkomst.
