Steget mellan politisk vision och verklighet är ofta långt. Men på Eslövs folkhögskola gör man allvar av regeringens dröm att få fler från underrepresenterade grupper att läsa vidare.
-Vi lever på gymnasieskolans misslyckande, säger Eslövs folkhögskolas rektor.
För att komma in på Eslövs folkhögskolas studieförberedande linje måste man varken ha bra betyg eller vara duktig på högskoleprovet. Här är det helt andra meriter som gäller:
invandrarbakgrund eller föräldrar som inte är akademiker. Sedan sker antagningen enligt “först till kvarn”-systemet. Projektet som sker i samverkan med Lunds universitet har varit mycket framgångsrikt och har spritts till en rad andra skånska folkhögskolor.
Rektor Finn Lorentz ser utbildningen som en naturlig del av folkhögskolans uppgift:
– Vi är utbildningsreparatörer. Vi tar hand om revolutionärerna, de fyrkantiga som inte klarat det runda systemet, säger han.
MEN DEN ETTÅRIGA linjen skiljer sig mycket från den fördomsfulla bilden av folkhögskolor som arrangörer av vävkurser och konstnärskluddande. Det finns inte heller ett spår av gymnasiekänsla över Eslövsprogrammet.
– Jag har aldrig lärt mig så här mycket förut, inte ens under fem års vidareutbildning på gymnasienivå, säger eleven Johan Larsson.
Han har tidigare prövat på komvux och har ingenting positivt att säga om det alternativet. Om inte den högskoleförberedande utbildningen funnits hade han istället valt en annan folkhögskoleutbildning. Allt för att nå sitt mål, att bli jurist.
– Komvux har gått åt pipan, tycker Johan Larsson.
ESLÖVSELEVERNA ARBETAR fritt, fördjupar sig i sina ämnen och skriver hemtentor. Allt för att de ska vara förberedda inför universitetsstudierna.
Mångfaldshandläggare på Lunds universitetet, Sanimir Resic, säger att de jobbar på att få eleverna att inte känna sig främmande inför universitetet.
– Vi vill få dem att lära känna den akademiska världen. Genom föreläsningar, studiebesök, mentorer, berättar han.
Eleverna får även kontakt med studievägledare och får lära sig om alternativa vägar och om hur man ska gå tillväga när man söker utbildningar. Många elever vill läsa på populära program som är svåra att komma in på. Studievägledarna försöker då leda in dem på alternativa vägar. Fristående kurser är ett alternativ.
Sanimir Resic berättar att eleverna inte alltid känner till att man kan ta en fil.kand. eller en fil.mag.
– Som någon som ville forska om mänskliga rättigheter och därför tänkte bli jurist, men man måste ju inte vara jurist för att forska om mänskliga rättigheter, säger Sanimir Resic.
