Studenterna demonstrerar igen. Förra året protesterade hundratusentals
europeiska studenter mot höjda avgifter på utbildningen.
Men i Sverige uteblir reaktionerna.
2003 var året då studenterna gick ut på gatorna igen. Sammanlagt
demonstrerade långt över hundra tusen europeiska studenter förra
året. Den vanligaste orsaken är avgifter. I London samlades över
30 000 under parollen ”Stop fees!” för att protestera mot införandet
av höga avgifter vid universitet och högskolor. I Frankrike har studerande
vid 27 universitet strejkat av samma anledning. Och i Tyskland har närmare
hundratusen studenter demonstrerat mot nedskärningar.
Även i Belgien, Tjeckien, Italien och Irland har studenter lämnat
läsesalarna och korridorrummen för att protestera mot försämringar
och neddragningar inom utbildningen. Det uppger ESIB – studentkårernas
europeiska paraplyorganisation.
LUNDASTUDENTEN JOHAN Almqvist är nyvald ordförande för organisationen
och tycker att demonstrationerna visar på ett fantastiskt engagemang.
Demonstrationerna har också gett resultat. I Storbritannien har förslaget
om fler avgifter nu dragits tillbaka och i Tyskland har politiker i flera delstater
tvingats till förhandlingsbordet efter massiva studentprotester.
– Mina tyska kollegor sa efter demonstrationerna att det var första
gången på länge som ansvariga politiker lyssnade på studenterna,
säger Johan Almqvist.
Han menar att en av de viktigaste frågorna för den internationella
studentrörelsen är att förhindra att högre utbildning blir
en handelsvara. ESIB arbetar därför aktivt mot GATS, det internationella
tjänstehandelsavtalet, som riskerar att försämra kvalitetskontrollen
och medföra fler avgifter på de högre utbildningarna.
– Det är redan idag ett faktum att den högre utbildningen till
viss del är en handelsvara. Men med GATS riskerar WTO:s frihandelsagenda
att i än större utsträckning påverka universitet och högskolor,
säger Johan
Almqvist.
Fast han påpekar att neds-kärning-arna på europeiska universitet
idag framförallt beror på en dålig ekonomisk utveckling.
I Sverige är studenter visserligen befriade från avgifter av den
typ som varit på förslag i Storbritannien och Tyskland. Men Almqvist
ser ändå skäl till svenska studentprotester.
– Stora luckor i socialförsäkringssystemet innebär att
ensamstående studenter med barn lever under chockerande dåliga omständigheter,
säger Almqvist som gärna hade sett svenska studenter protestera oftare
och högre.
– Vi har väl kanske inte samma tradition att gå ut och demonstrera.
Men visst hade det varit härligt att se 50 000 studenter i Stockholm kräva
förbättringar av svenska universitet och högskolor.
