Införandet av vit arvodering på nationerna i Lund ger ännu en ekonomisk smäll. Nu tvingas de anställda att börja betala tillbaka sina studielån i förtid.
Det var i höstas som Helsingkrona nation på egen hand beslutade att börja betala skatt och arbetsgivaravgifter för sina anställda. Tidigare har nationerna i Lund av tradition avlönat sina anställda med skattefria stipendier. Beslutet ledde till att skattemyndigheten fick upp ögonen för de tvivelaktiga stipendierna.
För att undvika en skattesmäll har samtliga Lunds nationer övergått till vit arvodering – trots att det innebär en nästintill fördubbling av personalkostnaderna. Men det ger oväntade effekter för de studenter som gör studieuppehåll ett år för att jobba på en nation. De anställda tvingas nu att börja återbetala sina studieskulder redan under sin tid som nationsaktiva.
– Stipendier räknas inte som inkomst, därför kunde de anställda tidigare redovisa en inkomst på noll kronor och slippa återbetalning, förklarar Magnus Forss, presschef vid CSN.
Men det är inte längre möjligt. Och kraven är höga – ofta över 500 kronor i månaden för studenter som endast studerat i ett par år. Det anstränger ekonomin hårt för de nationsanställda som får en lön motsvarande studiemedel efter skatt.
Fredrik johansson, vice ordförande i nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet, har själv fått återbetalningskrav på mer än 600 kronor i månaden.
Han tror att studenter i fortsättningen kommer att tänka sig för en extra gång innan de tar en tjänst på en nation.
– Givetvis kommer det här att bli ett minus i protokollet när man överväger att söka en tjänst. Fast jag tror – och hoppas, att det i slutändan inte kommer att leda till att färre människor söker tjänsterna, säger Fredrik Johansson.
Kan nationerna behöva ersätta sina anställda för kostnaderna?
– Det är inte omöjligt. Nationerna kommer säkerligen att diskutera det. Men det är i slutändan de enskilda nationerna som måste fatta besluten, säger han.
Hos studentkårerna, som under lång tid gett sin personal riktig lön, är problemet känt sedan länge. De har också under lång tid drivit kravet på att det borde tas hänsyn till det i återbetalningsreglerna.
Fredrik Johansson tänker i liknande banor.
– Jag tycker att man borde anpassa reglerna efter förtroendevalda och ge dem dispens för återbetalningen. För ett år som nationsanställd är i praktiken också en utbildning, säger han.
