En doktorandtjänst innebär att du ägnar minst fyra år åt att forska på en specifik sak. Det kan handla om alltifrån studier av heterosexualitet till undersökningar av mögelpåväxt på mineraliska fasader.
Allt fler studenter drömmer om att doktorera när studierna är klara. Men platserna inom många ämnen är åtråvärda och det är ofta svårt att få den efterlängtade doktorandtjänsten.
– Det är en tuff marknad, många vill vara med i leken, säger Johan Modée som är doktorandombudsman och själv doktorerar i religionsfilosfi.
Inom de flesta fakulteter är det viktigaste för att få en plats ett väl utfört exjobb eller magisteruppsats. Bra betyg från grundutbildningen kan också vara betydelsefullt. Vissa studenter lyckas också göra sig kända på sin institution och får därigenom det lättare, säger Johan Modée.
Det finns stora skillnader mellan fakulteterna vad gäller finansieringen av doktorandplatser. Det är också enklare att bli antagen som doktorand vid vissa fakulteter. Till exempel är det enklare att bli antagen vid teknisk eller medicinsk fakultet än humanistisk: det finns mer pengar från externa finansiärer. Inom humanistisk fakultet är andelen doktorandplaser begränsade av universitets tilldelning.
– Min bedömning är att forskningspengarna har ökat men att konkurrensen om dem är större än tidigare. Idag vill alltfler doktorera.
Vid extern finansiering minskar ofta möjligheten att komma med egna forskningsidéer som doktorand. Forskningen styrs i större utsträckning av näringslivet och politiska intressen.
På de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna är det hård konkurrens om ganska få fakultetsfinansierade doktorandtjänster, som enligt Johan Modée utlyses ”när det finns pengar och vilja”.
– Tvärtom mot de medicinska och tekniska fakulteterna handlar det här om att ha en bra avhandlingsplan, en originell tanke.
Förr var en doktorandplats främst ett första karriärssteg i den akademiska hierarkin. Idag har doktrandtiteln i högre utsträckning blivit ett konkurrensmedel på arbetsmarknaden.
