Debatt i Genetikhusets aula 26/3
Arr: Erik Philip-Sörensens stiftelse, Mendelska Sällskapet, SLU-Alnarp, Naturvetenskapliga fakulteten, Genetiska kliniken och Forskningspolitiska institutet.
Den första april bestämde riksdagen att man i Sverige ska kunna ta patent på gener. Inför riksdagsbeslutet samlades tungviktare inom genetik tillsammans med en jurist, en idéhistoriker och en kulturvetare i Genetikhuset i Lund för att diskutera risker och fördelar med genpatent. Stora forskningspolitiska frågor blandades med den lilla människans perspektiv.
mest kritisk till lagens genomförande var Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet, som tycker att lagförslaget är ogenomtänkt. Hans huvudspår var att genpatent ytterligare späder på den redan ökande kommersialiseringen av biologisk forskning.
– I USA finns det företag som gör gentest och meddelar resultat till personerna utan någon kommentar från läkare. Det tycker jag är närmast oetiskt, sa han.
Göran Sandberg från företaget Umeå Plant Science tryckte istället på nödvändigheten av patent för att få företag att investera i forskning. Steget från det att en gen upptäcks, till att det blir en kommersiell produkt är lång och kostsam.
– Kostnaderna för varje steg ökar med en faktor tio vilket gör att det blir oerhört viktigt för en forskningsgrupp att få patent tidigt.
Det handlar om stora politiska frågor som inte alltid är så lätta att förstå. Titt som tätt i debatten hördes uppgivna kommentarer om politikernas okunskap.
– Jag tror att 340 av 349 riksdagsledamöter inte har en aning om vad de röstar om, sa Håkan Olsson. Det här går för fort, den lilla människan hinner inte med.
Trots en något raljerande ton mot politiker och allmänhet – och akademiskt korrekt resonerande – var fredagseftermiddagen i genetikhuses aula ett välkommet inslag i en alltför förbisedd debatt.
