Universitetet har inte längre råd att undervisa i mindre språk som finska och estniska. Åtta språk kommer med största stannolikhet att läggas ner till nästa höst.
Det här är det alternativ som gör minst ont, säger dekanen.
Samtidigt som det nya påkostade språk- och litteraturcentret, SOL-centrum invigdes med pompa och ståt kom beskedet att åtta språk läggs ner. Från och med höstterminen 2005 kommer studenter inte längre att kunna påbörja studier i finska, estniska, litauiska, thai, ungerska, tjeckiska, indonesiska och norska. Orsaken är att Området för humaniora och teologi har stora ekonomiska problem. Förutom att fakulteten kommer att gå med ett underskott på 8-9 miljoner under 2004, så måste den spara ytterligare fyra miljoner kronor från och med nästa år. När Lundagård får tag på fakultetens dekan Jan Svensson är han stressad. Inom två månader måste det vara klart hur mycket varje institution måste skära ner.
– Det här känns oerhört plågsamt. Det är ingen tvekan om det. Men vi lever också i en realitet där vi måste få saker och ting på fötter. Hela åtgärdspaketet går ut på att frigöra resurser för att stödja de språk som finns kvar, säger han.
Jan Svensson berättar att de försökte välja de ämnen där en nedläggning skulle göra minst skada. Alla drabbade ämnen har få studenter och låg genomströmning. En av orsakerna till fakultetens problem är att områdesstyrelsen under de senaste åren har utökat antalet studieplatser för att kunna möta regeringens femtioprocentsmål – men anslagen har inte hängt med i samma takt.
– Det blir väldigt jobbigt med områdesstyrelsens förhållande till institutionerna. Ena året ber vi dem utöka och det andra att dra ner. Det är ingen stabil utbildningspolitik. Men det är inte vi som klantar till det utan det ligger utanför vår kontroll.
Vid denna tidnings pressläggning är det formella beslutet inte taget men med största sannolikhet kommer områdesstyrelsen att besluta att lägga ner de åtta småspråken. Humanistkåren har inte reserverat sig mot förslaget, utan är överens med fakulteten att det är det bästa alternativet.
– Fakulteten tappar mycket av sin stora bredd och det är jättesorgligt. Å andra sidan så vet jag att området är ganska bakbundet. Det går inte att skära mer med osthyvel och det drabbar de ämnen som går mest med förlust, vilket är småspråken, säger Åsa Nyblom som är ordförande för Lunds humanistkår.
I dag beräknas ungefär femtio heltidsstudenter läsa något av språken på heltid och Åsa Nyblom tycker att det är viktigt att de inte hamnar i kläm.
– Vi har fått ett muntligt löfte från område HT om att de studenter som redan är inne i systemet inte ska drabbas. Vi vet inte hur det här ska göras praktiskt men jag hoppas verkligen att det stämmer. Annars kommer jag att bli mycket arg.
