Två amerikanska rockstjärnor och två skandinaver. Den utländska litteraturforskningen står inte högt i kurs i Lund. Bara fyra av de senaste tio årens avhandlingar handlar om annat än svenska författare.
Det är ingen överdrift att kalla Lund för en litteraturstad. Författare som Strindberg, Frans G Bengtsson, Gullberg och Majken Johansson har haft en förbindelse med staden. Traditionen vilar tungt över den lundensiska litteraturvetenskapen.
Av totalt 43 avhandlingar de senaste tio åren är det bara fyra som behandlar utländska författarskap. Men världslitteraturen upptar ändå lika stor del av undervisningen som den svenska litteraturhistorien.
Anders Palm som är professor i litteraturvetenskap i Lund tycker inte man ska stirra sig blind på forskningen som bedrivs inom ämnet litteraturvetenskap.
– Vi måste rikta uppmärksamheten mot institutionerna för moderna språk, klassiska språk och bibelvetenskaperna. Då får vi en helt annan totalbild av litteraturvetenskapen i Lund, menar han.
I praktiken innebär det att en student måste läsa 80 poäng franska och söka in till romanska institutionens doktorandutbildning för att kunna hålla på med fransk litteratur. Men det finns inga formella hinder för att det kan ske inom ämnet litteraturvetenskap.
– Jag vill inte rekommendera någon att hålla på med fransk litteratur om man inte är tvåspråkig eller har alldeles särskilda färdigheter i språket, anser Anders Palm som har stor erfarenhet av att handleda doktorander.
Men det går att vända på problemet: Är det möjligt att erbjuda seriös uppsatshandledning i fransk litteratur om det saknas lärare med inriktning på fransk litteraturhistoria? De fyra utländska författarskap som behandlas bland lundaavhandlingarna de senaste tio åren hör inte heller till de tyngsta i litteraturhistorien: finlandssvensken Hans Ruin, dansken Gustaf Munch-Petersen samt Bob Dylan och Bruce Springsteen.
Vid Stockholms universitet är situationen annorlunda. Nästan hälften av avhandlingarna i litteraturvetenskap under de senaste tio åren behandlar utländska författarskap. Just nu pågår också ett stort världslitteraturprojekt som involverar flera språkområden.
Projektet är nationellt och innefattar även lundaforskare.
– Vi har ett välutvecklat samarbete med institutionerna för moderna språk som gör att vi kan erbjuda bihandledning. Vi försöker också stödja studenter med internationella intressen på bästa möjliga sätt, säger Per-Olof Mattsson som är prefekt på litteraturvetenskapliga institutionen i Stockholm.
Detta avspeglar sig också på undervisningen där man redan på grundnivån är mån om att föra in utomeuropeisk litteratur. Institutionen i Stockholm erbjuder också en 10-poängskurs i ”berättarkonst i ett globalt perspektiv”.
Anders Palm är medveten om att forskningssituationen i Lund påverkar undervisningen. Öppningen till den utomeuropeiska litteraturen är begränsad. En annan tendens är att största delen av forskningen är begränsad till 1900-talet.
– I Lund har vi den senaste tiden haft en stark forskning när det gäller didaktik, intermediala studier, barnlitteratur, visforskning och kvinnolitteraturhistoria, säger Anders Palm.
Men trots allt är Anders Palm övertygad om att den internationella forskningen kommer att stärkas. Receptet heter Språk- och litteraturcentrum, SOL. Den nya byggnaden på Helgonabacken ska öka samarbetet mellan institutioner som bedriver litteraturforskning. Redan nu finns ett gemensamt forskarseminarium i litteraturvetenskap på SOL.
– Det yttre bygget är färdigt. Nu jobbar vi på det inre, säger Anders Palm. Målet är att integrera verksamheten vid de olika institutionerna bättre. Men seglivade ämnestraditioner har fördröjt utvecklingen.
