I förordet till historieprofessorn Dick Harrison senaste bok ”Förrädaren, skökan och självmördaren” smutskastar han de personer som var inblandade när han fick en varning av Statens ansvarsnämnd förra året.
Ansvarsnämnden varnade Dick Harrison för att han hösten 2003 hade en sexuell relation med sin doktorand, och för att efter uppbrottet ha använt sin maktposition för att misskreditera doktoranden akademiskt.
Nu tycks han vilja hämnas i sin nya bok. I förordet liknar han indirekt sina kollegor vid de bibliska gestalter som boken handlar om. ”Framför mig stod Judas Iskariot – förrädaren som sålde sin bäste vän till fienden. Snett bakom lutade sig Pontius Pilatus – den ansvarslöse myndighetspersonen som vägrade stå för sina handlingar och offrade en oskyldig människa. Och på soffan i hörnet satt en småleende Maria Magdalena. Judas, Pontius, Maria. Personer som i ena stunden är goda och rättframma, i andra stunden djävulska och farliga. Nog kände jag igen dem alla tre från min förfärliga höst. Den falske vännen, den fege chefen, den ombytliga”. Självmördaren som omnämns i titeln är Dick Harrison själv som i förordet berättar om att han funderade på att ta sitt liv när han blev anmäld.
För den som har följt med i intrigerna på Historiska institutionen kan personerna lätt identifieras. Judas är den kollega och före detta nära vän som vägrade ändra sitt vittnesmål i utredningen till Dick Harrisons fördel. Pontius Pilatius framstår som prefekt Kim Salomon, och den utsatta doktoranden tycks vara Maria Magdalena. I epilogen talar han sedan om hur han kom att se Maria Magdalena som en ”ångerköpt hora”, vilket var det sätt som vissa kristna såg på henne under 1200-talet.
Dick Harrison säger till Lundagård angående sin nya bok att han ofta brukar anknyta sina böcker till privata upplevelser.
– Ju mer jag kan relatera mig själv, den private Dick Harrison, till ett problem som ligger långt tillbaka i tiden desto lättare är det för läsaren att inse varför den här boken är viktig, säger han.
Johan Modée som är ombudsman på Lunds doktorandkår och har företrätt doktoranden tycker inte att den strategin är lämplig i det här fallet.
– Om man läser prologen och epilogen som innehåller Harrisons personliga kommentarer till boken får man intrycket att han ser doktoranden som inkarnationen av en ”ångerköpt hora” i Maria Magdalenas gestalt.
– Även om det här är Harrisons personliga tolkning av vissa händelser är det helt oacceptabelt att han som professor och före detta handledare till doktoranden förknippar henne med en sådan gestalt, säger han.
Dick Harrison själv tycker inte att det ligger något kontroversiellt i att han indirekt omnämner flera personer på ett ofördelaktigt sätt.
– Jag gör det på ett mycket korrekt sätt, det är läst av flera redaktörer och även av jurister. Det går alltså inte att anmäla det här. De får gärna försöka och betala rättegångskostnaderna därefter. Syftet med det här är inte att kasta skit på folk.
Johan Modée har tidigare i Lundagård kritiserat Harrison när han nyligen talade ut i Aftonbladet om att han var ett ”lättfångat byte” och doktoranden den drivande. Statens ansvarsnämnd stannade vid en varning eftersom Dick Harrison ”insett att han handlat på ett felaktigt sätt”. Modée anser att hans uttalanden tvärtom tyder på att han inte insett hur allvarliga hans förseelser är . Även i förordet i sin nya bok beskriver Dick Harrison sig själv som oskyldig. ”Jag sökte en mening i allt det obegripliga, men jag fann ingen. Den som är anklagad utan grund och förådd av falska vänner brukar sällan göra detta”. Han omtalar också sig själv som ett ”hjälplöst offer”.
