Nationalekonomi är ett av de mest kontroversiella ämnena inom universitetsvärlden. Lundagård utforskar det naturvetenskapliga språket och konflikterna i ämnet som av många anses befinna sig i gränslandet mellan vetenskap och ideologi.
Det vanligast använda ordet inom den nationalekonomiska undervisningen är jämvikt. Vid Lunds universitet presenteras det under den första terminen i delkursen mikroekonomi och återkommer därefter i kurslitteratur, föreläsningsmaterial och föredrag. Begreppet är hämtat från fysiken och inom nationalekonomi visas jämvikten ofta genom diagram som mäter optimal välfärd, efterfrågan, maximerade nyttonivåer och effektiva resursallokeringar. Under a-kursen i Lund får studenterna rita över 300 diagram. Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö högskola, är en av nationalekonomins skarpaste kritiker och han är trött på att studenter får lära sig ekonomi med hjälp av matematik.
-Â Undervisningen fortsätter gå i samma gamla strumpor som för tjugo år sen. Man tänker sig nationalekonomi som en säker, definitiv kunskap, ja en samhällsvetenskapernas drottning.
Enligt Klas Fregert, studierektor vid nationalekonomiska institutionen, ger den långa traditionen i ämnet tyngd åt dess utformning idag. Han håller med om Pålsson Sylls påstående.
-Â Ja, det stämmer med vår självbild, att vi ser vårt ämne som en drottning. Vi är en udda fågel inom samhällsvetenskaperna, vilket irriterar andra, men vi har en längre utveckling av kumulativ forskning bakom oss.
Hela undervisningen i Lund ryms inom ramen för den så kallade neoklassiska skolan. I denna görs antaganden om logiska, konsekventa, nyttomaximerande och välinformerade individer. Sommaren 2000 startades i Frankrike ett nätverk på Internet där studenter fick nyhetsbrev och kunde skriva under ett upprop som kritiserade den neoklassiska dominansen inom nationalekonomi. Rörelsen, som kallade sig postautistiska ekonomer, är idag utdöd. Men teorin är enligt många fortfarande för snäv och ovetenskaplig.
-Â Det brukar riktas två typer av kritik mot nationalekonomi. Vi anklagas för att vara politiserande och synas för mycket i samhällsdebatten samtidigt som vi är världsfrånvända, matematiska och inbundna. Detta är motsägande. Nationalekonomi är ett tekniskt ämne och det tar tid att sätta sig in i vårt tänkande.
I de nationalekonomiska föreläsarnas retorik kan höras begrepp som ”gravitation”, ”naturligt tillstånd” och ”injektion” samt liknelser med tyngdlagen för att förklara ekonomiska fenomen. I grundkursen i internationell ekonomi får studenterna anteckna meningen ”då mer arbetskraft ska absorberas i ekonomin måste den arbetsintensiva sektorn suga upp arbetskraft och då späds kapitalmängden i förhållande till arbetsmängden”. Pålsson Syll ogillar överföringen av naturvetenskaplig metodologi till nationalekonomi.
-Â Sätten att uttrycka sig på visar naturvetenskapliga ideal. Nationalekonomer plockar begrepp därifrån eftersom de tror att det är det de sysslar med. Man försöker ofta efterlikna naturvetenskapen, där man jobbar med experiment och använder slutna miljöer. Men till och med naturvetare börjar inse att det inte finns orubbliga regelbundenheter, då blir det nästan löjligt att nationalekonomer fortfarande håller på med sina efterfrågelagar.
Vid Lunds universitet förklaras samhällsekonomiska fenomen med hjälp av delta-symboler, pilar, stjärnor och kvoter. Studenterna får även lära sig termen hysteresis. Ordet är hämtat från elektrotekniken och uttrycker den fördröjning som i vissa fall uppstår vid magnetiska företeelser. Inom nationalekonomi beskriver ordet hur en människa som blir arbetslös riskerar att stanna i arbetslöshet eftersom han eller hon blir mindre attraktiv att anställa. På samma sätt kan begreppen friktionsarbetslöshet och skatteincidens härledas till naturvetenskapliga ämnen. Enligt Fregert förs det en intern debatt om metodologin, men han tycker att nationalekonomi inte utan vidare kan liknas vid andra samhällsvetenskaper.
-Â Vi skiljer oss eftersom vi förenklar och formaliserar, vilket är nödvändigt för att nå djup. Inom samhällsvetenskaper kan man fastna i det beskrivande. Men det matematiska språket är en stötesten och vissa tycker att det har drivits för långt. Vi står lite handfallna och vet inte riktigt hur vi ska svara på det.
I kursutvärderingarna till a-kursen i mikroekonomi reagerar många studenter mot undervisningen. Några av de mest återkommande omdömena är att den är oproblematiserande, subjektiv, otillgänglig, politisk, okritisk och icke verklighetsförankrad. Katarina Wagman studerar på kandidatnivå och är skeptisk till de abstrakta delarna av undervisningen.
-Â Man kan få en modell kastad i ansiktet, utan att det ges utrymme till diskussion om hur man kommit fram till grunderna för den. Det känns inte alltid intuitivt vilka parametrar som ska användas, vi har till exempel mätt ett lands humankapital utifrån andelen forskare, säger hon.
Studenten Emil Samnegård är mer positivt inställd och han anser att undervisningen nyanseras på högre nivåer.
-Â Jag älskar diagrammen, man kommer ihåg saker bättre med en bild. Men det skulle behövas mer folk från andra sidan, kanske fler kritiska gästföreläsare och breddad litteratur.
På institutionen är man medveten om studenternas åsikter, men enligt studierektor Klas Fregert bottnar de i missuppfattningar om ämnet. Han menar att det inte finns alternativa ansatser och att det är svårt att hitta på en ny undervisningsstrategi.
-Â Det finns ingen teori som är tillnärmelsevis så utarbetad, det kommer exempelvis inga nya marxismteorier. Men det är riktigt av studenterna att efterlysa mer diskussion, även om det inte är lätt att veta hur man ska göra när det inte finns någon annan teori.
Enligt Pålsson Syll är Sverige bland de mest ensidigt neoklassiska. Till skillnad från Fregert framhåller han att det förs intensiva diskussioner om institutionalistiska och marxistiska teorier i länder som Italien, USA, Frankrike och England.
-Â Säger man något annat är man antingen okunnig eller cynisk. Det finns tröga strukturer inom akademiska ämnen, lärarna själva är uppfödda i en viss tradition, och de flesta har svårt att plötsligt börja tänka nytt. Men jag anser att man i alla fall borde vara intellektuellt hederlig och låta studenterna förstå att neoklassisk teori är en bland andra, säger han.
Kritiker hävdar ofta att undervisningen har liberala förtecken och just problemet att hålla rågången klar mellan politik och vetenskap återfinns inom flera samhällsvetenskapliga discipliner.
Varför hamnar just nationalekonomi ofta i blåsväder?
-Â Ja, det är svårt att svara på. Det är ämnets karaktär, till skillnad från exempelvis statsvetenskap som är mindre homogent och inte har någon gemensam teori. Vi har inte riktigt samma spridning, här finns en teorikärna. Men vissa uppfattar oss som ideologiska eftersom vi förespråkar marknadslösningar, säger Fregert.
Är det här som konflikten ligger mellan nationalekonomi och andra samhällsvetenskaper?
-Â Jag vet inte om det finns någon konflikt, men vi kan ha en annan typ av analys. Givet vissa värderingar kan nationalekonomer ge råd om hur man ska göra. Men vi är dåliga på att förklara varför vi förenklar och antar att människor beter sig egoistiskt. Det gör vi ju för att kunna bygga modeller, vilket ibland missuppfattas som att vi förespråkar egoism.
I ett övningshäfte i internationell ekonomi står att läsa normativa formuleringar i facit: ”den bästa politiken är”, ”problemet bör lösas”, ”ett bättre alternativ är” och ”grundproblemet ligger på”. Denna inriktning i undervisningen finns nedskriven i kursplanen för a-kursen i nationalekonomi. ”Mikroekonomi”, står det, ”behandlar såväl frågor om vad politikerna bör göra som frågor om vad de faktiskt vill göra och kan göra.” Enligt Fregert finns det inga problem med att bedriva normativ undervisning eftersom ämnet bör lägga sig i politiken.
-Â Som specialister har vi instrument för att komma med rekommendationer till exempel om hur man uppnår hög tillväxt. Ytterst syftar vårt ämne till att göra samhället bättre. Vi uppfattar oss som politikens tjänare.
FAKTA / Naturvetenskapligt inspirerade begrepp inom nationalekonomi
Hysteresis
Elasticitet
Naturligt tillstånd
Läckage
Friktion
Multiplikator
Incidens
Velocitet
Injektion
Naturlig anpassning
Impuls
Flöde
Isovärde
Potent / impotent
Transformationskvot
