Varje år betalar Lunds studenter drygt 1,5 miljoner kronor i subventioner till spexföreningar.
Studentpengar gör varje spexbiljett minst hundra kronor billigare.
Men många besökare är själva inte studenter.
Alla studenter utom de i Smålands nation är ledamöter i Akademiska föreningen (AF) via sin nation och betalar en avgift på 101 kronor varje termin.
AF har en mängd verksamheter. De gör till exempel radio, organiserar studentaftnar och ger ut tidskriften Ordkonst. Men större delen av avgiften – 60 kronor per student – går till att subventionera hyror åt studentföreningar. Systemet finns för att studentföreningar ska ha råd att hyra lokaler i AF-borgen.
varje år ges ungefär 2,5 miljoner kronor i hyressubventioner till olika studentföreningar. De stora vinnarna är spexföreningarna som har föreställningar i AF-borgen. De får drygt 1,5 miljoner av subventionerna.
Samtidigt är spexen till stor del en verksamhet för andra än studenter. När Lundaspexarna i höstas satte upp “Nixon” var 55 procent av besökarna AF-ledamöter.
Icke-studenterna betalade mellan 100 och 120 kronor för sina biljetter – ett pris som är betydligt lägre än den verkliga kostnaden.
Tack vare hyressubventionerna var deras biljetter i snitt 105 kronor billigare än de hade varit annars. En rabatt som i slutändan betalas av Lunds studenter.
för ett år sedan ifrågasatte Johanna Cotfas, studentledamot i AF:s styrelse, systemet.
– Jag undrade om det var rimligt att alla studenter varje termin betalar 60 kronor var till hyressubventioner. Samtidigt kom frågan upp om vi inte kunde ge större subventioner till mindre fester i AF-borgen, säger Cotfas.
Frågan utreddes och nu har AF beslutat om ett nytt system (se sidoartikel). Framöver kommer det att bli billigare att anordna mindre fester i borgen.
Men spexföreningarna behåller sina stora subventioner. Förändringen finansieras istället genom att en mindre summa pengar än tidigare läggs undan som ekonomisk buffert.
alexander malm, förman för Lundaspexarna, vill inte kommentera hur systemet är uppbyggt.
– Den frågan får ni ställa till dem som ger subventionerna, säger han och fortsätter:
– Vad jag kan säga är att lägre subventioner skulle innebära sämre produktioner. Det kostar att ligga på topp. Dessutom vill AF-borgen locka den vanlige lundabon, och eftersom spexen är en stor del av varumärket AF-borgen kan subventionerna ses som en marknadsföringskostnad, säger han.
Inte heller ombudsman Johan Stenfeldt vill sänka hyressubventionerna för spexföreningarna.
– Det är inte en fråga som bara handlar om kronor och ören. Börjar man rucka på paketsubventionerna för spex måste man ta en diskussion om hela AF:s verksamhetsidé, och om vilka scenarrangemang vi ska ha på vilka villkor. Den frågan har aldrig kommit upp till diskussion.
Vad tror du att det beror på?
– Det beror nog på att huvudmännen har en bred förståelse för huset och verksamheten här, säger han.
Samtidigt är spexföreningarnas kontrakt med AF utformade så att föreningarna tjänar mer pengar på att rikta sig till icke-studenter än till AF-ledamöter.
Subventionen är visserligen tio kronor lägre för biljetter till icke-ledamöter. Men kontraktet föreskriver också att samma biljettyp måste kosta minst 30 kronor mer för dem än för ledamöter. Det ger en mellanskillnad på minst 20 kronor, och gör icke-studenterna mer lönsamma som besökare än AF-ledamöter.
Borde inte icke-studenter subventioneras mindre än idag ?
– Den frågan är väl egentligen både för sent och för tidigt väckt. Nu har vi precis tagit ett nytt beslut om hyressubventioner och jag tvivlar på att Överstyrelsen är sugna på att ta upp frågan direkt igen, säger Johan Stenfeldt.
Johanna Cotfas är av en annan åsikt.
– Jag tycker att man kan höja priset för icke AF-ledamöter. Det är ju folk som jobbar och har råd att betala för sig. De flesta är väl gamla spexare som kommer att gå även om priset höjs. Subventionerna ska ju gynna dem som betalar för dem, och det är ju studenterna.
