Var
femte student har känt sig illa bemött under sin
utbildning, visar Lunds
universitets nya studiesociala
utredning. Sex procent känner sig kränkta.
En
kvinna som studerar vid Lunds tekniska högskola får vid
upprepade tillfällen höra nedsättande kommentarer om
att tjejer inte borde bli civilingenjörer och att de ”inte
förstår sig på teknik”. En annan som studerar
medicin pikas ofta av sin handledare för att hon tror sig kunna
kombinera en framtid som kirurg med ett framtida familjeliv.
De
är inte ensamma om sin upplevelse att bli dåligt bemötta
vid Lunds universitet. Den nya studiesociala utredningen visar att
var femte student råkat ut för detta.
Särskilt
allvarligt
ser universitetet på bemötandet som rör grunderna i
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan som trädde
i kraft år 2002. Enligt den ska högskolan motverka
diskriminering utifrån kön, sexuell läggning, etnisk
bakgrund, trosuppfattning och funktionshinder. Det är
framförallt kvinnliga studenter som studerar vid traditionellt
mansdominerade utbildningar som sticker ut i den kategorin, och kön
är den absolut vanligaste orsaken. I de flesta fall är det
lärare som ligger bakom den dåliga behandlingen, men det
förekommer även att det är studiekamraterna.
– Jag
har varit i kontakt med många tjejer som berättar att det
inte är helt lätt att hamna i ett gäng med drygt
20-åriga killar som kan köra ett visst snack, säger
Karl Axel Nilsson, chef på universitetets utvärderingsenhet.
Även
de
kvinnodominerade utbildningarna som teologi och psykologi är
överrepresenterade i undersökningen. Kvinnorna som känner
sig illa bemötta är något äldre än snittet
i undersökningen, högst andel har åldersgruppen 26-34
år. Karl Axel Nilsson tror att det beror på att de inte
har ett lika bra stöd hos sina kursare, eftersom de inte
engagerar sig i studentlivet och inte bor i Lund i samma
utsträckning. För en del av dem har bemötandet gjort
att de avslutat sin utbildning eller inte slutfört den i tid.
Tycks
kränkande behandling mot kvinnliga studenter vara en fråga
om enstaka rötägg eller handlar det om strukturella
problem?
– Ofta
har människor vi talar med en tendens att prata om individuella
skäl, att tjejer är så och så. Men det vi också
slår fast i utredningen är att det finns strukturella
problem, säger Karl Axel Nilsson.
Ann
Numhauser Henning är
prorektor och ansvarig för jämställdhetsfrågor
på universitetet. Hon oroas av att kvinnorna i
undersökningen både känner sig mer stressade och
oftare dåligt bemötta än männen.
– Vi
kan inte alls vara nöjda med vårt jämställdhetsarbete
eftersom vi får det här resultatet, säger hon.
Nu
ska resultaten
av undersökningen analyseras och diskuteras på
fakulteterna och på universitet centralt. Men studenterna
kräver handfasta åtgärder. Nanna Wedar, vice
ordförande för Lunds universitets studentkårer (LUS),
berättar att de nästa år kommer att arbeta hårt
för att en studentombudsman anställs vid universitetet. En
student som i dag känner sig diskriminerad måste vända
sig till prefekten på institutionen, vilket LUS tror att många
drar sig för då prefekten kan uppfattas som en part i
målet.
– Vi
vill att studenterna genom en studentombudsman ska garanteras en
neutral och trygg utredning kring diskrimineringsärenden.
Universitetet måste ta sitt anvar för att studenterna
känner sig trygga att anmäla, säger Nanna Wedar.
