Den erotiska boken Ligga i Lund blev en succé på sextiotalet
och såldes i 60 000 exemplar. Filmatiseringen femton år senare blev en flopp. Ändå har den uppnått kultstatus bland studenter. Lundagård har rotat i en delikat del av Lunds kulturhistoria.
Kjell Åkesson, född 1926, släpper in mig i sin centrala
lägenhet med magnifik utsikt i Lunds alla väderstreck.
Väggarna är täckta med konst och vi slår oss ner
i ett stilfullt möblerat rum med höga bokhyllor. Kjells
stränga men vänliga uppsyn stämmer bra överens
med rollen som professor i porrfilmen Ligga i Lund.
Filmen hade premiär 1981 och lanserades som en slags glad studentporr
från Lund. Eva och Lena för ett sorglöst studentliv,
lever ut sina begär med alla möjliga herrar i staden.
Hellre en kärleksstund med professorn än många långa
tråkiga timmar över böckerna, är Evas paroll.
Ligga i Lund blev en flopp och föll snabbt i glömska efter
premiären. Men inte i Lund där den har blivit en omtalad
kultfilm som alla känner till men få har sett – trots
att VHS-kopior visats på karnevaler, nationer och i andra
sammanhang.
Kjell Åkesson ska informera mig om filminspelningen och om Rune Trolleryd – författaren som under pseudonymen Anders Tosse gjorde filmen efter sin egen litterära förlaga med samma namn. Kjell visar upp några färgglada tavlor av Rune Trolleryd som han beställt – ironiskt nog med bibliska motiv.
– Det är en begåvad och mångsidig man vi talar om, berättar Kjell med typisk lundensisk dialekt när han visar tavlorna.
Kjell Åkesson har en lång historia i Lund. Han tog över
den klassiska och numera nedlagda klädbutiken Tailor efter sin
far och öppnade sedan andra butiker i Lund och Malmö.
Trolleryd känner han sedan långt tillbaka. Men
porrfilmsinspelningen är ett känsligt ämne och Kjell
pratar hellre om näringslivet i Lund eller om konst.
– Min pappa kände GAN (Gösta Adrian Nilsson) och bytte till sig
tavlor mot varor från Tailor. Dessa kunde jag sedan sälja
för en bra hacka, berättar Kjell Åkesson.
Han smuttar på ett glas rödvin, klappar sin ettriga
yorkshireterrier Lovelygangster, pekar på ett skrivbord i teak
och kommenterar oväntat:
– Där har jag lagt upp henne, Lena alltså!
Kjell Åkesson syftar på Eva som spelar en av huvudrollerna i
Ligga i Lund. Hon var psykologstudent när inspelningen begav
sig. Eva hade ingen skådespelarerfarenhet, men fick rollen
eftersom hon var en snygg blondin.
Sin medverkan ångrade Eva bittert då det stod klart att Ligga i Lund
skulle visas på de vanliga biograferna runt om i landet. Hon
grät ut i kvällspressen under pseudonymen Lena vilket är
förvillande eftersom den andra karaktären har samma namn.
I filmen har Eva munta i grekisk mytologi för Kjell – eller
Vargen som han kallas. Utan förspel hamnar Eva i ryggläge
på det skrivbord som nu anständigt smälter in i den
högborgerliga idyllen hemma hos Kjell Åkesson. I en laddad
sekvens, mitt under akten, trippar en sekreterare fram till
skrivbordet. Professorn signerar ett framstucket papper. De
nödvändiga expeditionsgöromålen tar Eva ingen
notis om. En präst blickar allvarsamt ner från en tavla på
väggen. Den tavlan hittar jag i Kjells matsal.
– Det var mycket hyschhysch kring inspelningen, men det var en snäll amatörfilm, säger Kjell och tillägger att alla sexscener är fejkade.
Men enligt Rune Trolleryd själv är alla scener autentiska – han berättar vid ett annat tillfälle att Kjell Åkesson fick gå ut och ta en kalldusch för att lugna ner sig. Idag vill Kjell inte gärna skryta om sina insatser som filmskådis. Barnen tog illa vid sig och även andra har känt igen honom.
– Det var en och annan kvinna som kommenterade min medverkan, men det var ju inte så farligt, säger Kjell Åkesson och betonar återigen hur snäll filmen var i jämförelse med all annan porr.
Det är svårt att hålla sig för skratt när lundensisk buskis blandas med närgångna bilder under bältet. Filmen var färdig redan 1978 men det dröjde tre år till premiären. Förseningen berodde delvis på att distributören ansåg att den inte var tillräckligt stark. Därför klipptes mer vågade närbilder in, publiken skulle inte bli besviken. Man tog även bort en sekvens som ansågs anspela på barnpornografi och en rasistisk del om ”negerkukar”.
Filmen är en mycket fri tolkning av boken. Det enda som är gemensamt är att erotiken belyses mot en kvasiakademisk fond. Spex, karneval, studentsång och tentamen är några givna ingredienser. Rune Trolleryds försök att närma sig studentlivet är rörande taffliga och mer än en gång hasplar karaktärerna ur sig studentikosa klyschor.
Fredrik Tersmeden är arkivarie på Akademiska Föreningens studentarkiv och museum. Han har också kallat sig själv för porr-connaisseur.
– Ligga i Lund har kultfilmens kvalitet, den är dåligt gjord men ändå rolig. Kombinationen med naket och att den utspelar sig i Lund gör den intressant för studenter, säger Fredrik Tersmeden.
Ligga i Lund fick statligt stöd och var en av de sista produktionerna
i Schwedenfilmens historia – de pornografiska biofilmer som gjorde
den svenska synden känd över hela världen. Men filmen blev aldrig någon framgång, intresset utanför Lund var svagt.
Romanen Ligga i Lund (1966) kom ut mer lägligt än filmen. Den
sexuella frigörelsen hade precis startat och människor var
nyfikna på porr. Boken sålde i 60 000 exemplar
tillsammans med en flod av liknande litteratur. För en debutant
är det anmärkningsvärda siffror. Trolleryd kunde
sticka till Kanarieöarna redan efter den första
utbetalningen.
Sextiotalets studentliv i Lund gav honom idén till romanen som innehåller
ett trettiotal mer eller mindre humoristiska sexskildringar och
illustrationer av författaren själv. Fredrik Tersmeden
visar upp urklipp och bilder ur AF:s arkiv från 60- och
70-talen som visar en helt annan inställning till pornografi än
den vi ser idag. Hallands ordnade Striptease och Liberala
studentförbundet arrangerade pornografisk soaré med
filmvisning.
– Det låg i tidsandan att tänja på gränser. Unga och politiskt radikala studenter gick i bräschen för pornografin, säger Fredrik Tersmeden.
Innan pornografin legaliserades i Sverige i början av 70-talet var det inte ovanligt att porr sågs som en del i jämställdhetsarbetet. Den sexuella revolutionen på 60-talet gick hand i hand med den kvinnliga frigörelsen. I pornografin fanns en strävan att nedmontera normer som var förbundna me hämmad kvinnlig sexualitet.
År 1994 försökte Trolleryd göra ny succé med en uppföljare, Ligga i Lund 2. Boken visar tydligt att Trolleryd changserat. Den första var knappast något litterärt mästerverk men glimtade till av eleganta formuleringar och roliga teckningar. I andra delen är illustrationerna fula och humorn på lägre nivå än Toddybladet. De få recensenter som ägnade boken någon uppmärksamhet sågade den fullständigt.
När Lundagård efter viss möda lyckas komma i kontakt med Rune Trolleryd håller han med om att uppföljaren inte direkt var lysande.
– Jag var ju tvungen att anpassa den till dagens studenter som saknar bildning. Annars skulle den inte gå att sälja, försvarar sig han.
Vi befinner oss på Stäket. En klassisk restaurang i en av de få bevarade medeltidsbyggnaderna i Lund. Rune Trolleryd äter lunch här varje dag oc behandlas med särskild respekt av personalen. Kanske känner de till att restaurangen figurerar i hans böcker. Idag kryddas fläskkarrén av Trolleryds
historier.
– Det fanns inga videofilmer på 60-talet så det blev ett jävla onanerande på studentkamrarna när min bok kom.
Trolleryd fortsatte att skriva böcker under pseudonymen Anders Tosse. Hur många minns han inte men i bibliotekskatalogerna finns sammanlagt tre böcker.
Det är svårt att få några raka svar från Trolleryd om vad böckerna eller filmen egentligen betydde för honom personligen. Att syftet var att tjäna pengar erkänner han gärna. Men Trolleryd glider bort från frågorna, berättar hellre fräcka historier och klagar på dagens studenter.
– Studentlivet har blivit ett Big Brother sedan arbetarungarna började läsa. Det bara sups och knullas.
Kanske har han dåligt minne. För det är just vad studenterna
gör i Trolleryds böcker. Inte minst på Stäket där en fest slutar i en orgie hemma hos en av tjejerna. Samma orgie slank med i Ligga i Lund 2. I filmen sups det också mycket och Eva och Lena röker hasch på en fest.
Trolleryd återkommer flera gånger till att studenterna idag saknar
stil, bildning och rätt klasstillhörighet. Men om sin egen
uppväxt talar han ogärna. Trolleryds pappa hette Folke
Andersson och drev en liten butik på Stora Södergatan. Det
sägs att han sysslade med en del tvivelaktiga konstaffärer.
Inför biopremiären betonade Trolleryd för den nyfikna pressen att
kvinnorna i Ligga i Lund tilldelats en aktiv roll. Istället för att vara passiva väljer och vrakar Eva och Lena bland männen. De våldtar till och med en tjock gubbe i Y-frontskalsonger på en bondgård i Dalby. Samma mönster går igen i böckerna.
Idag har den eleganta mustaschen från 70-talet vissnat. Trolleryd försöker
inte längre ge sken av att vara någon kvinnosakskämpe. Han är gråhårig, bitter och föraktar kvinnliga studenter.
– De kan ju ha koftan uppe vid pattarna och se ut som småfnask. Håll fram en skylt med ”How much” så kommer de farande. Förr var det mer stil på studentskorna, säger Trolleryd som idag är 68 år och pensionär.
Kanske är hans kvinnosyn representativ för dagens porrindustri.
Men den porr som kom på 60- och 70-talen vände sig i högre
utsträckning till både män och kvinnor. Det märks
tydligt i de pornografiska yttringarna i studentlivet från den
tiden och till viss mån också i Trolleryds produktion.
Porr i dagens studentliv förknippas mest med skandaler. Den sipprar fram genom avslöjanden om strippor på kårmöten eller porrklubbsbesök. Det som tidigare ansågs subversivt och avantgarde förkastas av de radikala studenterna. En pornografisk film eller bok om studentlivet hade troligtvis inte fått samma kultstatus om den gjordes idag. Rune Trolleryd vet varför:
– Dagens studenter måste lära sig knulla mera akademiskt.
