Gymnasieutbildning räcker för två av tre nya jobb.
Det hävdar forskaren Tomas Korpi, som menar att Sverige utbildar fler studenter
än vad som behövs.
Staten har i femton års tid satsat hårt på att bygga ut den högre utbildningen. Enbart under 1990-talet ökade antalet studenter i Sverige med 80 procent. Och i regeringens nya budgetproposition lovas landets högskolor och universitet ytterligare 1,25 miljarder kronor och 17 500 nya studieplatser.
Grundskolan glöms bort
Men sociologen och nationalekonomen Tomas Korpi vid Stockholms universitet menar att Sverige i dag utbildar fler studenter än vad arbetsmarknaden behöver.
– Många ungdomar riskerar att ta studiemedel för utbildning som visar sig vara onödig. Dessutom glöms ofta grundskolan och gymnasieskolan bort, säger han.
Gymnasiet räcker för två av tre jobb
Tomas Korpi har granskat svensk och internationell forskning om de ökade kunskapskraven och funnit att det i Sverige visserligen finns en successiv ökning av kompetenskraven på arbetsmarknaden. Men den är mycket långsammare än vad politiker och arbetsmarknadens parter hävdar i den offentliga debatten. För två av tre jobb räcker fortfarande gymnasieutbildning, slår han fast i en studie som gjorts åt fackföreningen TCO.
Media bär ansvaret
– Behovet av högre utbildning har överdrivits och den stora utbyggnaden av universitet och högskolor har under 1990-talet bidragit till en överutbildning i Sverige, säger Tomas Korpi.
Han tror att media har ett visst ansvar för den starka tilltron till utbildning.
Nedläggningen av en fabrik skapar stora rubriker medan nyanställningar sällan beskrivs eller analyseras.
Vinster på sikt
– Även politiker får större genomslagskraft när de talar om att det behövs dramatiska satsningar på högre utbildning, säger han.
Men Tomas Korpi medger att de samhällsekonomiska vinsterna av att människor utbildar sig på längre sikt kan vara betydande eftersomarbetsmarknaden så småningom kommer att anpassa sig efterkunskapsnivån. Men enligt Korpi tar det tid och han tror inte att de stora pensionsavgångarna kommer att öka efterfrågan på utbildning.
– Pensionsavgångarna kommer leda till en ökad efterfråga på jobb i allmänhet. Men det finns inget som tyder på att balansen mellan kvalificerade och okvalificerade jobb kommer att förändras. Studenter måste tyvärr vara beredda på att ta yrken som inte motsvarar deras kompetensnivå, säger Tomas Korpi.
”Viktigt i globaliseringen”
Men på utbildningsdepartementet håller man inte med om att det sker en överutbildning i Sverige. David Samuelsson är planeringschef och förklarar regeringens politik med att utbildning är nödvändig för att individer ska stå sig starka i globaliseringen.
– Vi ser att lönen för utbildade människor ligger högre, och att arbetslösheten är lägst bland akademiker. Det ger en tydlig signal om att arbetsmarknaden sätter högt värde på utbildning, säger han.
