Studier anses vara ett
viktigt led för internernas
rehabilitering på fängelser.
Men kriminalvården får
kritik för att studiesituationen
är bristande.
I dag finns cirka 120 studenter
som bedriver högskolestudier
från landets fängelser. Men tillgången
till internet är dålig och
flera fångar anser att det finns
ett motstånd bland personalen
till deras studier.
– Det retar många att fångarna
på kåken får studera. Dessutom
finns det en rädsla för att kunskap
ger makt och att de intagna
får högre utbildning än de anställda,
säger Peter Söderlund
som är nationell samordnare på
Kris, en organisation som hjälper
kriminella att komma in i
samhället igen.
Distansstudier möjliga
Bland de tyngre brottslingarna
återfaller mellan 50 och 80 procent
till kriminalitet, beroende
på vilka brott det handlar om.
Detta uppmärksammas enligt
Peter Söderlund alldeles för
lite.
– Alla former av studier är
viktiga på fängelser. Säkerhetsrisken
för internetbaserade studier
måste vägas mot de fördelar
det kan innebära för den intagna
och samhället, säger han.
På de flesta
fängelserna
finns det i
dag möjligheter
att
bedriva distansstudier.
För varje
intagen fastställs en verkställighetsplan
där högskolestudier
kan ingå om fången uppfyller
antagningskraven.
Men ett stort problem är
att det är mycket personalkrävande.
När Lundagård i våras
besökte två studenter på anstalten
Kirseberg i Malmö fick de
bara använda internet en kvart
tre gånger i veckan. Dessutom
hotades hela verksamheten att
läggas ner på grund av de säkerhetsrisker
internet utgör.
Arbetar på förbättringar
I ett debattinlägg i senaste
numret av
tidningen
Studentliv
kritiserar
också Ricard
Nilsson,
sociologistudent
och intern på anstalten Hall,
fångvården för att den bara
låter ett fåtal interner studera.
”Det måste väl ändå vara bättre
att vi bidrar till samhället än att
vi parasiterar”, skriver han.
Men utbildningen på fängelser
håller på att förbättras.
Markku Roitto är ansvarig för
utbildningen av interner på
Kirseberg och försöker tillsammans
med bland annat Lunds
nätverksuniversitet att förbättra
möjligheterna för högskolestudier
på svenska fängelser.
– Vi letar framför allt efter
nya tekniska lösningar som ska
göra tillgängligheten till internet
bättre. Inom ett år tror jag
att vi hittat en lösning, säger
Markku Roitto.
”Inget motstånd”
Markku Roitto håller däremot
inte med om att det finns något
motstånd bland personalen.
– Nej, om det finns tror jag
det är marginellt idag. Däremot
saknas det ibland tillräckligt med
personalresurser för övervakningen
av internetanvändningen,
vilket försvårar för de intagna
som bedriver högskolestudier.
