ECTS-betygen skapades
för att göra det möjligt att ge jämförbara betyg i
Europa.
Men efter regeringens
beslut att låta högskolorna själva bestämma förvärras
betygsröran i Sverige.
Sverige har i dag långtifrån ett enhetligt
betygssystem. Bara vid Lunds universitet betygssätts studenterna på
fyra olika sätt: allt från medicinstudenternas godkänt eller
underkänt till juristernas fyrgradiga bokstavsskala.
Nu är ännu ett betygssystem på väg.
ECTS-betygen ska göra det enklare att jämföra
studenter från olika europeiska länder, och regeringen lade i
våras fram ett förslag om att införa den sjugradiga skalan i
Sverige. Efter kraftiga protester från studenter och högskolor,
beslöt man dock att varje lärosäte själva får
bestämma vilka betyg som ska ges.
Problem för
jurister
Men i stället för ett enhetligt betygssystem,
riskerar den nya skalan att öka förvirringen. Hittills har
nämligen endast Stockholms universitet beslutat att införa betygen.
Det skapar problem för bland annat juriststudenter som
läser till en yrkesexamen.
– För att få arbete krävs ofta
tingsmeritering och för att få det krävs höga betyg.
När det blir två olika betygssystem för juriststudenter i
Sverige blir det problem i bedömningen. Hur ska man skilja en student i
Stockholm från en i Lund, undrar Ottilia Boström, tillträdande
ordförande för Juridikstuderandes riksorganisation som nu skickat ett
protestbrev till Stockholms universitets rektor.
Relativa eller
målrelaterade
Inte heller Domstolsverket som bestämmer vilka
studenter som ska få tingsmeritering vet hur problemet ska lösas.
– Vi har nyligen fått höra om det här
och har i dagsläget ingen plan för hur vi ska hantera det, säger
personalhandläggaren Richard Ekstrand.
Inte ens i förhållande till Europa är det
säkert att Stockholmsstudenternas betyg blir mer jämförbara. I
sin ursprungsform är ECTS-betygen relativa. Det innebär att endast en
viss procent av studenterna kan få högsta betyg. Men på Stockholms universitet är
ECTS-betygen förändrade så att alla som når ett visst
mål kan få högsta betyg.
– Även om man inför ECTS här så
blir det alltså inte samma betygsskala som i övriga Europa,
säger Ottilia Boström.
Majoritet vill ha
färre betyg
Lundagård har tidigare berättat om
undersökningar som visar att 80-85 procent av juriststudenterna på
flera orter i landet i stället vill se en tvågradig
betygsskala.
Nu oroar sig Juridiska föreningen i Lund för
följderna av att Stockholms universitets beslut.
– Betygen är verkligen utformade på ett
sätt som ökar stressen för studenterna. Det blir samtidigt
enorma svårigheter när en grupp jurister har meriter som inte
motsvarar de andras. Det skapar osäkerhet och det leder också till
stress, säger ordföranden Angela Youssefi.
