Europeiska betyg skapar problem

- in Nyheter

ECTS-betygen skapades

för att göra det möjligt att ge jämförbara betyg i

Europa.

Men efter regeringens

beslut att låta högskolorna själva bestämma förvärras

betygsröran i Sverige.

Sverige har i dag långtifrån ett enhetligt

betygssystem. Bara vid Lunds universitet betygssätts studenterna på

fyra olika sätt: allt från medicinstudenternas godkänt eller

underkänt till juristernas fyrgradiga bokstavsskala.

Nu är ännu ett betygssystem på väg.

ECTS-betygen ska göra det enklare att jämföra

studenter från olika europeiska länder, och regeringen lade i

våras fram ett förslag om att införa den sjugradiga skalan i

Sverige. Efter kraftiga protester från studenter och högskolor,

beslöt man dock att varje lärosäte själva får

bestämma vilka betyg som ska ges.

 

Problem för

jurister

Men i stället för ett enhetligt betygssystem,

riskerar den nya skalan att öka förvirringen. Hittills har

nämligen endast Stockholms universitet beslutat att införa betygen.

Det skapar problem för bland annat juriststudenter som

läser till en yrkesexamen.

– För att få arbete krävs ofta

tingsmeritering och för att få det krävs höga betyg.

När det blir två olika betygssystem för juriststudenter i

Sverige blir det problem i bedömningen. Hur ska man skilja en student i

Stockholm från en i Lund, undrar Ottilia Boström, tillträdande

ordförande för Juridikstuderandes riksorganisation som nu skickat ett

protestbrev till Stockholms universitets rektor.

 

Relativa eller

målrelaterade

Inte heller Domstolsverket som bestämmer vilka

studenter som ska få tingsmeritering vet hur problemet ska lösas.

– Vi har nyligen fått höra om det här

och har i dagsläget ingen plan för hur vi ska hantera det, säger

personalhandläggaren Richard Ekstrand.

Inte ens i förhållande till Europa är det

säkert att Stockholmsstudenternas betyg blir mer jämförbara. I

sin ursprungsform är ECTS-betygen relativa. Det innebär att endast en

viss procent av studenterna kan få högsta betyg. Men på  Stockholms universitet är

ECTS-betygen förändrade så att alla som når ett visst

mål kan få högsta betyg.

– Även om man inför ECTS här så

blir det alltså inte samma betygsskala som i övriga Europa,

säger Ottilia Boström.

 

Majoritet vill ha

färre betyg

Lundagård har tidigare berättat om

undersökningar som visar att 80-85 procent av juriststudenterna på

flera orter i landet i stället vill se en tvågradig

betygsskala. 

Nu oroar sig Juridiska föreningen i Lund för

följderna av att Stockholms universitets beslut.

– Betygen är verkligen utformade på ett

sätt som ökar stressen för studenterna. Det blir samtidigt

enorma svårigheter när en grupp jurister har meriter som inte

motsvarar de andras. Det skapar osäkerhet och det leder också till

stress, säger ordföranden Angela Youssefi.