På väg att bli präst, hippolog eller civilingenjör? Då är du uppe i smöret, enligt en färsk undersökning om framtidens arbetsmarknad för akademiker.
– Jag har väl alltid vetat på något sätt att det är det här jag vill göra, säger Fredrika Gårdfeldt och berättar om hur hon som fyraårig lintott kom hem från kyrkans barntimme och sa till mamma att hon ville bli ”pjäst”.
Nu läser hon tredje året på religionsvetenskapliga programmet och har praktiserat en sommar som konfirmandledare i Hjo.
Ekonomer i balans
Prästyrket är ett av 32 akademikeryrken som spås en lysande framtid i en prognos som den fackliga centralorganisationen Saco nyligen sammanställt. Inom dessa kommer det enligt prognosen att råda brist på arbetskraft om fem år. Inom ett trettiotal andra yrken, exempelvis jurist och civilekonom, blir det balans mellan arbetskraft och arbetstillfällen. Sämst till ligger bland annat arkeologer och samhällsvetare. Där väntar man sig i stället ett överskott av arbetskraft.
Men för Fredrika Gårdfeldt var framtidsutsikterna knappast avgörande vid valet av yrkesbana.
– Jag upplever inte präst som ett yrke man väljer för att ”åh, det finns gott om jobb, jag blir präst”, säger hon. Det är ett väldigt personligt val som har att göra med ideologi. Men det är klart att det är roligt att det finns mycket jobb, vi har ju också räkningar att betala.
Inte heller Thérèse Wærner sneglade på arbetsmarknadsstatistiken, utan valde att följa sin dröm – om än med viss modifikation.
– Jag vet inte om min dröm är att stå och mocka bajs, säger hon med ett skratt. Men min dröm är att kunna så mycket som möjligt om hästar.
Slitsamt jobb
Efter ett par års uppehåll med ridningen då hon läste till personalvetare i Lund saknade hon hästar så mycket att hon började på hippologprogrammet i Flyinge. Hippolog är ett yrke som har goda utsikter tack vare ett ökat intresse för ridsport i Sverige.
– Men för mig var det inget taktiskt val i och med att det inte är så välbetalt och ganska slitsamt för kroppen, säger Thérèse Wærner.
När Simon Rylander påbörjade sin utbildning till civilingenjör i datateknik såg framtiden allt annat än ljus ut. IT-bubblan hade spruckit och intresset för tekniska utbildningar sjönk. Men Simon Rylander lät sig inte avskräckas.
– Jag är till naturen en väldigt lat människa, säger han. Jag vill syssla med någonting som jag har lätt för – det är samtidigt roligt.
Det faktum att vinden nu har vänt och ingenjörer spås en god framtid tycker alla tre visar på faran med att vara alltför trendkänslig, både för studenterna och för universiteten.
Men knäckfrågan om man som blivande student ska tänka taktiskt vid sitt utbildningsval eller följa sin passion är svår att besvara.
– Det beror helt klart på vad det är för passion, tycker Simon Rylander. Om jag har en dröm att bli rockstjärna är det kanske inte den lättaste drömmen att få uppfylld. Men är det ett jobb som civilingenjör, som är ganska spritt, då tycker jag man ska satsa på det.
Kvinnorna lockade
Han får medhåll av Fredrika Gårdfeldt.
– Man måste se till att man kan klara sig, men att bara välja ett yrke av taktiska skäl tror jag inte man blir lycklig av i längden, säger hon.
Simon Rylander påpekar skämtsamt att det även finns andra aspekter att beakta:
– Jag har en kompis som valde sin inriktning för att han hörde att det var rikligt med kvinnor där.
