Medlemmarna i Studentaftonsutskottet får träffa presidenter, fotomodeller och partiledare. Men de svabbar också Stora salen och bär stolar.
Lundagård tog rygg på Lunds mest välklädda studentförening.
Klockan är bara kvart över tre men det börjar redan skymma utanför de stora fönstren i AF-borgen. I Stora salen kånkar tio personer i kostymer eller dräkter på bord och stolar. Efter en stund tränger svettpärlor fram på deras pannor, männen tar av sig kavajerna.
Fredrika Cruce ställer ifrån sig en stol. Som programchef är hon en av dem i Studentaftonutskottet med störst inflytande över vilka gäster som bjuds in.
– Det är kul att organisera. Och man träffar många intressanta personer. Förra terminen fick jag till exempel träffa Margot Wallström, det var stort, säger hon och pustar.
* * *
Ända sedan 1905 har Studentaftonutskottet bjudit Lund på en fläkt av den stora världen.
Konceptet är enkelt: En gäst. Ett föredrag. Och så frågor från studenterna.
Nazistjägaren Simon Wiesenthal, sångerskan Miriam Makeba, förbundskansler Willy Brandt, Jimi Hendrix, drottning Silvia – listan är lång över berömdheter som lockats av upplägget.
I kväll är gästerna dock fyra och den välkända fåtöljen är undanställd.
Fredrika Cruces mobiltelefon ringer gång på gång.
– Ja, det funkar, säger hon och himlar med ögonen.
Hon står i ständig kontakt med Alliansfolket som lotsar de borgerliga partiledarna genom Skånebesöket.
Strax efter halv fyra blir det plötsligt bråttom. En sponsorskylt måste hämtas på ett tryckeri som är på väg att stänga.
– Var ligger Ole Römers väg?
Fredrika tar på sig en röd kappa och småspringer till bilen.
Efter en stunds letande i E-huset uppe på LTH hittar hon slutligen institutionstryckeriet nere i kulvertarna.
– Det är viktigt att sponsorerna syns nu när TV kommer. Då blir de glada, säger Fredrika Cruce och hastar tillbaka med den laminerade skylten under armen.
* * *
Folket från tv har precis anlänt till AF-borgen. SVT24 ska sända aftonen i sin helhet några dagar senare. Men kameramännen är missnöjda.
– Jag får bakljus, det blir utfrätt, säger en av dem.
Medlemmar i utskottet får agera partiledare så att ljuset kan ställas in.
I Lilla Athen, ett ståtligt rum med höga fönster ut mot Tegnérsplatsen, dukar Karin Rehnberg och Marisol Was bordet till eftersitsen. Oskar Gustafsson tar en öl i soffan.
Karin berättar att det ibland är livlig debatt kring vilka gäster som ska bjudas in.
– Det var till exempel mycket diskussioner kring Cicciolina och Carolina Gynning. Man kanske inte håller med om vad de säger, men de är intressanta ändå. Vi siktar på bredd, säger hon.
* * *
Studentaftonutskottet skriver på sin hemsida under fliken inbjudningspolicy att deras uppgift är ”att värna det fria ordet”.
Men genom åren har de fått en hel del kritik. 1967 protesterade flyktingar från Östeuropa mot en studentafton som hyllade den ryska revolutionens 50-årsjubileum.
De senaste åren har kritiken främst kommit från vänster.
När Sydafrikas före detta president F W de Klerk talade i Stora salen i maj förra året demonstrerade Vänsterns studentförbund utanför AF-borgen.
Medlemmen Olof Holmgren säger till Lundagård att han tycker att utskottet gör det för enkelt för sig när de hänvisar till att debatten ska vara öppen och fri.
– Det var ju ingen debatt, de Klerk fick sätta dagordningen själv. Riktig debatt kan aldrig ersättas med frågor från publiken. Låter man en sådan person stå oemotsagd gör man sig medskyldig, säger han.
* * *
Med två timmar kvar till partiledarnas entré har det redan bildats kö i AF-borgens foajé.
– Det är betydelsefulla personer, därför vill jag gärna se dem, förklarar studenten Fredrik Bergenfeldt som står längst fram.
Förköpsbiljetterna till kvällens afton är visserligen slut sedan länge. Men det lönar sig att köa – runt hälften av platserna brukar släppas på plats.
En trappa upp sitter Daniel Bengtson i en soffa. Han ser trött ut. Som förman lägger han ner mest tid av alla i utskottet, 20-30 timmar i veckan brukar det bli. Vad rör sig i hans huvud?
– Jag är ganska nollställd just nu, men så fort vi börjar släppa in folk brukar jag tända till.
Strax innan publiken släpps in, anas en viss nervositet bland utskottets medlemmar.
– Jag behöver putsa mina skor, säger Marisol Was.
– När kommer Säpo? undrar Stefan Jönsson och sprutar på lite parfym. Som biljettchef håller han i säkerheten.
* * *
Dörrarna öppnas vid halv sju. Lundabon Siv Kornhall är först in.
– Jag är lite nyfiken på dem. Alliansen har varit mycket på TV så jag vill se dem i verkligheten, säger hon och kniper en plats på första raden.
Inne i salen visas feel good-bilder på Alliansen i ett bildspel från dagens Skåneturné. Fredrik ler. Maud skrattar. Lars och Göran ser faderliga ut.
Så tågar de in på riktigt. Moderatorn Rakel Chukri inleder med att låta partiledarna berätta om varandra. Maud Olofsson säger att Göran Hägglund gärna målar villan i Bankeryd innan alliansen kommer på besök.
Lars Leijonborg snyter sig och ser sur ut.
För teknikchefen Christina Dege blir kvällen stressig.
Kameramannen från SVT signalerar ideligen att ljudet är svajigt.
Samtidigt briljerar partiledarna i konsten att inte svara på frågor.
Vad har ni för planer för studiemedlet, undrar Rakel Chukri.
– Vi har ingen alliansgemensam ståndpunkt, säger Olofsson.
Christina Dege smyger fram och byter ut Reinfeldts myggmikrofon.
Sedan kommer den traditionella frågestunden. Men bara sex studenter hinner ställa sina frågor. Plötsligt studsar karnevalsgeneralen Eric Dahlgren fram på scen och vill att partiledarna ska skriva på ett gynnarbrev för karnevalen. När jippot drar ut på tiden med fotografering ilsknar en man långt bak i salen till.
– Låt oss ställa frågor i stället, skriker han.
Säpo-killen tittar oroligt åt hans håll.
– Vad fan är det här? fortsätter en annan.
– Det är Lund, lyder det avväpnande svaret från en okänd man i publiken.
* * *
Medan partiledarna minglar med folket nere i kafé Athen, städar utskottsmedlemmarna Stora salen.
Kvart i tio är salen rensopad från pappmuggar och gamla tidningar och stolarna står staplade på varandra.
Sedan är väntan lång på eftersitsen.
Middagen efter aftonen är utskottets chans att verkligen lära känna gästerna. När förre statsministern Ingvar Carlsson var här några veckor tidigare både dansade han och drack snaps. Och Sveriges enda astronaut in spe, Christer Fuglesang, visade sig vara sångförman från Kungliga tekniska högskolan. Han stannade så länge på eftersitsen att han missade sitt flyg morgonen efter.
Marisol Was trampar av och an vid dukningen. In i det sista ändrar hon på bordsplaceringen.
Medlemmarna i utskottet är besvikna, de tycker att studentaftonen bara blev en del av borgarnas valturné.
Slutligen kliver Reinfeldt och Hägglund in genom dörrarna. Leijonborg och Olofsson har gått direkt till hotellet.
Utskottet bjuder på viltgryta med öl och snaps. Men det blir ingen eftersits att minnas. Partiledarna är trötta och stela.
Reinfeldts assistent sticker ideligen in huvudet och påminner om att det är dags att gå.
– Då drar vi om femton minuter. Ska du med Göran?
Efter trekvart är de borta.
Utskottet håller ändå stämningen uppe och sjunger sånger. Det är på småtimmarna som de vildaste planerna smids.
