En stor majoritet av de långtidssjukskrivna doktoranderna vid Lunds universitet har diagnosen stress och utmattning.
Men universitetet har svårt att förklara varför kvinnorna drabbas mer än männen.
Som doktorand arbetar man på egen hand, under tidspress och med krav på att prestera en högklassig avhandling. Många vittnar om att risken är stor att arbete och fritid blandas samman.
– Det här är ofta väldigt duktiga, ambitiösa personer, och när man håller på med precis det man vill kan det vara svårt att sätta gränser, säger Karin Fyge, som arbetar med att minska långtidssjukskrivningarna bland doktorander genom universitetets projekt ”Satsa friskt”.
”Inte bara arbetet”
Hon menar att det går att se ett tydligt mönster bakom sjukskrivningarna, där de egna prestationskraven, otydlig handledning och en förändrad livssituation, till exempel att ett förhållande tar slut, angetts som bidragande orsaker.
– Ingen har sagt att sjukskrivningen enbart är arbetsrelaterad.
Trots att männen utgör en majoritet av doktoranderna är det absolut flest kvinnor som är sjukskrivna. Men enligt Karin Fyge är det svårt att hitta någon förklaring till snedfördelningen.
– Jag har inte kunnat se att det skiljer i det kvinnliga och det manliga mönstret. Kvinnor tar inte upp att hemarbete skulle vara någon orsak. Om det sedan ligger i fenomenet ”duktiga flickor” – det kan jag inte uttala mig om, säger hon.
Drabbande strukturer
Inte heller Staffan Svensson, universitetets personalchef, har några teorier.
– Det är det vi försöker utreda nu. Jag vågar inte spekulera, man måste ha belägg.
Doktorandombudsmannen Johan Modée går mer rakt på sak.
– Man ska nog inte utesluta att det handlar om patriarkala strukturer. Kvinnor verkar inte riktigt komma tillrätta i den här miljön. Evidensen är sjukskrivningstalen – de måste ju bero på någonting.
Han är noga med att påpeka att det inte handlar om att kvinnor skulle vara speciellt känsliga.
– Det är strukturerna som drabbar fler kvinnor än män, även om männen också drabbas, säger han.
