Ökad kontroll från myndigheterna ställer hårda krav på de nationsaktiva.
Samtidigt har studenter allt mindre tid att engagera sig ideellt.
Det är förmiddag på Wermlands nation och solen strilar in genom källarfönstren. Tove Julén rör i lunchgrytorna i köket. Hon jobbar som lunchkock på Wermlands sedan i höstas och förbereder kycklingfilé och fylld squash till 100 gäster. Mårten Cederholm arbetar däremot för första gången.
– Jag har tentavecka på LTH nu, så jag missar inga lektioner. Det är kul att komma ifrån teknologvärlden ett tag, säger han och visar stolt upp en plåt med filéer.
Grundtanken med nationerna är att erbjuda studenterna en aktiv fritid med allt från billig öl till innebandy och filmkvällar. Men på nationerna kan studenterna också få värdefulla erfarenheter genom att vara med och driva verksamheten.
– På nationen kan du prova på saker som du aldrig skulle ha gjort annars. Du behöver inga som helst förkunskaper och inte en kotte blir sur på dig om du misslyckas. Det är det fina med nationen, säger Lunds kurator Erik Gustafsson.
Men en rundringning till samtliga nationer i Lund som Lundagård gjort visar att nationsväsendet håller på att förändras. Merparten av nationerna vittnar om en professionalisering av verksamheten. Ökad kontroll från myndigheter och tuffare ekonomiska villkor ställer högre krav på de aktiva. Samtidigt är studenterna mer pressade än någonsin att klara av sina studier och har mindre tid att engagera sig ideellt.
– När jag började engagera mig gällde maximal arbetsinsats för minimal utdelning, men nuförtiden är det tvärtom. Nu är studenterna mer fokuserade på sig själva och tänker ”vad får jag för det här?” säger Erik Gustafsson, som har varit aktiv på Lunds nation sedan år 2000.
Han minns att det tidigare var hård konkurrens om förtroendeposterna och att det till och med kunde vara svårt att få jobba. I dag får nationen arbeta hårt för att locka aktiva.
Nationerna är också mer granskade nu än för ett par år sedan. Alkohollagstiftningen har skärpts och myndigheterna har uppenbarligen fått upp ögonen för saker som de tidigare blundat för. Göteborgs kurator Henrik Möller menar att det kan medföra problem.
– Det är bra att få en bättre struktur inom nationerna, men jag tycker att lite av lekfullheten har försvunnit och det är illavarslande, säger han.
En förändring är den omdebatterade övergången från stipendier till lön för kuratorer och prokuratorer för två år sedan. Därigenom fick nationerna kraftigt ökade kostnader eftersom de nu tvingas betala skatt och arbetsgivaravgifter.
Det har lett till hårdare kontroll av ekonomin och större krav på att tjäna pengar för att nationerna ska gå runt. Men det har också lett till ökad konkurrens mellan nationerna.
På Smålands märker man att vinsten har blivit lägre. Möjligheten att lägga undan pengar eller att göra större investeringar har försvunnit.
Risken är att den kulturella verksamheten får lida till förmån för klubbverksamheten som drar in pengar.
Men alla håller inte med.
– Visst har det inneburit en ökad kostnad, men det har inte påverkat vår verksamhet negativt. Vi utökar just nu med bland annat filmvisning, en ny dansgrupp och mer idrott, säger Wermlands kurator Jakob Strasser.
En annan effekt av övergången från stipendier till lagstadgad lön är att kuratorer och prokuratorer måste betala av sitt studielån under tiden på nationen. Att de nu får beskattningsbar inkomst gör att de räknas som vilka arbetstagare som helst.
– Det kan absolut påverka viljan att ställa upp. Enligt CSN ska jag betala tillbaka 2 100 kronor i månaden. Med en lön på 7 000 kronor går det inte, säger Erik Gustafsson på Lunds.
Men den kanske största förändringen är att studenter i dag är mer stressade.
– Fler tar studierna på större allvar än för fem år sedan. Det är ett hårdare klimat och folk pluggar mer. Många väljer att gå hem tidigare från festerna för att de ska upp tidigt nästa morgon, säger Erik Gustafsson.
I juli 2001 införde CSN betydligt hårdare återbetalningsregler. Många kuratorer tror att det har påverkat hela studentlivet.
Fler väljer att inte ta fullt studielån och i stället arbeta extra för att få ekonomin att gå runt. Av naturliga skäl blir det då mindre tid över till annat engagemang. Bilden bekräftas av CSN.
– Vi märker att fler ringer och frågar om återbetalning. Många är rädda om sina veckor och vill satsa rätt när de väl ger sig in i studier, säger Tina Lindqvist på CSN.
På Malmö nation säger kurator Johan Ekelund att det alltid finns folk som vill engagera sig, men att många inte vet om de verkligen får tid över till det.
– Det är panik i min generation, en jäkla hets att satsa på studierna.
De flesta av nationerna omorganiserar nu verksamheten i syfte att dela upp ansvaret bland dem som jobbar. På Kristianstad nation har två sexmästare ersatts av en PR-chef, en inköpschef, en barmästare och en köksmästare. Varje utskott ska också ha två ansvariga som går omlott för att underlätta arbetet.
Helsingkrona nation har genomfört liknande förändringar.
– För ett par år sedan, när Helsingkrona Lounge fanns, så arbetade man från tolv på dagen till sent på natten. Men sådana ”monsterposter” funkar inte längre, ingen vill ta på sig dem, säger kurator Axel Hedberg.
På Västgöta nation har man problem med att få de två oavlönade kuratelsmedlemmarna, notarie och källarmästare, att stanna på sina poster på grund av att arbetsbelastningen är för hög. Därför väljs de för en termin i taget, även om nationen helst ser att de sitter ett helt år.
Tyvärr stannar de inte kvar. För tio år sedan hade nationen en femtedel av den omsättning vi har idag. Verksamheten har expanderat och arbetsbördan har därmed blivit större, säger kurator Martin Stråhle.
