Från och med i sommar får du 300 kronor mer i studiemedel per månad.
Men guldet kan bli till sand.
– Studenterna får täckning för inflationen, men inte speciellt mycket mer, säger privatekonomen Annika Creutzer på Skandiabanken.
Det var en stolt finansminister som presenterade höjningen av studiemedlet i samband med vårpropositionen i april.
– Väldigt många ungdomar kommer att få del av den ekonomiska utvecklingen av högkonjunkturen och de goda tiderna som vi befinner oss i, sa Pär Nuder på en välbesökt presskonferens.
Inflationen tros öka
Men höjningen av studiemedlet med 300 kronor i månaden kommer knappast att innebära någon förbättring för landets studenter, menar Annika Creutzer, privatekonom på Skandiabanken.
– Regeringen talar om en höjning av studiemedlet. Men det är snarare ett sätt att hindra en försämring, säger hon till Lundagård.
Anledningen är att priserna förväntas stiga rejält under nästa år. Inflationen beräknas bli 1,7 procent jämfört med 0,9 procent i år, enligt Skandiabankens prognos.
Men eftersom studiemedlet räknas upp mot det gångna årets låga prisökning betyder det att studiemedlet kommer att tappa i värde under 2007.
– Om det inte hade varit för extrapengarna hade studenterna gått rejält back nästa år. Nu får man en täckning för det, men inte mycket mer än så, säger Annika Creutzer.
Enligt Sveriges förenade studentkårers beräkningar går en vanlig student i dag back med över tusen kronor varje månad. Besvikelsen över att höjningen inte blev högre är därför stor.
– Har de inte alls lyssnat? Budskapet är tydligt, studenter behöver 1 500 kronor mer för att nå en dräglig levnadsstandard, säger vice ordförande Lotta Ljungquist.
Inte ens 300 per månad
Hon påpekar också att höjningen i praktiken bara blir 270 kronor per månad eftersom regeringen räknar på en studietid om nio månader om året, medan CSN betalar ut studiemedel tio gånger per år.
Undersökningar visar samtidigt att Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna har bland de generösaste systemen för studiemedel i världen.
– Vi har ett jämförelsevis ganska bra system, men det kan bli bättre. Dessutom måste man ställa studiemedelsnivån mot landets intention att så många som möjligt ska studera, säger Lotta Ljungquist.
