Kommunen vägrar bygga studentrum

- in Nyheter

Mer än var tredje novisch bor hos föräldrarna vid terminsstarten.

Men kommunens allmännyttiga bostadsbolag vill inte bygga några nya studentlägenheter.

– Vi får så mycket klagomål från andra hyresgäster, säger Börje Svensson, VD på LKF.


720 000 kronor betalade ekonomistudenten Sofia Sandahl för sin 36,5 kvadratmeter stora bostadsrätt vid Järnåkra i Lund.

– Hyresrätt var svårt att få och eftersom jag kommer från Bjärred var det även svårt att få bostad via AFB, säger Sofia Sandahl om sitt beslut att köpa lägenhet.

Bor hos föräldrarna

Sofia Sandahls inställning är långt ifrån unik. Bostadsbristen i Lund har varat ända sen den svenska högskolan byggdes ut kraftigt under 1990-talet.

Bristen på studentbostäder har satt flera spår. Mer än var tredje novisch bor exempelvis kvar hos sina föräldrar vid terminsstarten, visar en undersökning som Lunds kommun gjort. Många studenter blir också tvungna att mot sin vilja bo i grannkommuner till Lund. Andra väljer likt Sofia Sandahl att ta stora lån för att köpa en bostadsrätt.

Allmännyttiga bostadssbolag har som uppgift att motverka bostadsbrist och erbjuda bostäder utan vinstintresse. Men Lunds kommuns bostadsbolag, LKF, bygger trots bostadsbristen bland studenter inga studentbostäder. En anledning är att man tror att de inte lönar sig.

– Det är inte tillräckligt många som kan tänka sig att betala för att flytta in i en nybyggd studentlägenhet. Vår policy är att inte genomföra projekt som inte går runt ekonomiskt, säger marknadschefen Per Olof Jarvegren.

Kommunen får miljoner

Trots att LKF inte har något vinstintresse redovisar bolaget rekordvinster år efter år. Sedan 2002 har företaget gått med över 170 miljoner kronor i nettovinst. Den största delen av vinsterna har återinvesterats i företaget för att öka det egna kapitalet. Men flera miljoner skickas också till bolagets enda aktieägare, kommunen, i form av aktieutdelningar. Som ägare är det kommunen som beslutar om hur bolaget ska bedriva sin verksamhet.

– Vi kanske håller på policyn att varje projekt ska bära sig självt ekonomiskt hårdare än andra, säger Lennart Prytz (s), ordförande i Lunds kommunfullmäktige.

Men alla allmännyttiga bostadsbolag resonerar inte likandant., Allmännyttiga Uppsalahem i Uppsala har 13 procent studentbostäder. Motsvarande siffra för LKF är 2,5 procent.
Senast LKF byggde studentbostäder var 1999 då man byggde det internationella studenthemmet Spoletorp som i dag hyrs av universitetet. Efter det har LKF alltså inte ansett sig kunna bygga studentlägenheter som går runt ekonomiskt.

Samtidigt bygger flera privata byggherrar med vinstintresse studentlägenheter i Lund.

– Det är egentligen inte av strikt ekonomiska skäl som vi valt att inte bygga studentbostäder. Vi har aldrig haft någon avsikt att bygga kategoribostäder för studenter, säger Börje Svensson, vd på LKF.

Stör övriga hyresgäster

Enligt Börje Svensson är det alltså inte ekonomin som är anledningen till att man inte bygger. Han berättar att LKF inte ens tittat på studentbostadsprojekt de senaste åren.

– Det har inte gått så bra med de studentbostäder vi byggt. Det är svårt med förvaltningen, vi får mycket klagomål eftersom studenter har en annan dygnsrytm än våra övriga hyresgäster, säger Börje Svensson.

Långa väntetider hos LKF

Han menar att LKF ska prioritera de 10 000 personer som står i bostadskö hos dem och först när det är löst kan fundera på att bygga studentbostäder.

– Bostadsbristen är minst lika stor bland vanliga lundabor som bland studenter, säger Börje Svensson.

Handlar det alltså om att kommunen och LKF valt att i stället för studentbostäder bygga vanliga hyresrätter?

– Ja, det kan man säga. Hyreslägenheter är studentlägenheter också hävdar jag, säger Börje Svensson.

För många studenter är det dock svårt att få tag på ett hyreskontrakt via LKF. Väntetiden för ett kontrakt i Lunds ytterområden är ofta 1,5-2 år. Alternativen är också få jämfört med de lundabor som står i kön för att byta bostad och redan har ett hem i Lund.

– Man har i kommunen tidigare sagt att ”du ser ju inga studenter som sover på gatorna, alltså löser det sig”. Nu har man i alla fall insett att det är ett problem, säger Magnus Sandberg, vice ordförande på LUS.

Men fortfarande, mer än tio år efter att den uppstod, är bostadsbristen bland studenter inte löst.