Kunskap om könsrelaterat våld måste ges större utrymme på juristprogrammet i Lund.
Det skriver Amnesty i en färsk rapport.
– Det är viktigt att blivande jurister får mer kunskap om de här brotten, säger Hanna Bertelman från Amnesty.
I början av maj presenterade Amnestys juristgrupp en rapport om juristutbildningen vid Lunds universitet. Slutsatsen är att programmet inte ger blivande jurister tillräckliga kunskaper om könsrelaterat våld.
– På utbildningen pratar man mycket om det juridiska perspektivet. Man pratar om våldtäktsparagraferna, men man tar inte med mekanismerna bakom våldet, säger Hanna Bertelman, student och aktiv i Amnestys juristgrupp.
Det ansåg regeringen redan 1996 och beslutade då om en ändring i examensordningen så att juriststudenter ska få mer kunskap om till exempel mäns våld mot kvinnor. Men Amnesty anser inte att ändringen har fått genomslag på programmet.
Behandlar ämnet av plikt
Hanna Bertelman tror att det kan finnas en motvilja på fakulteten mot att lämna det strikt juridiska synsättet.
– Men samtidigt tar man in andra synsätt i andra delar av undervisningen. Exempelvis det rättsekonomiska på termin fyra. Det går att ta in kulturella aspekter utan att avvika från objektiviteten, säger hon.
När Amnesty frågade 47 studenter vid juristutbildningen om de önskade mer undervisning om mäns våld mot kvinnor svarade också en klar majoritet (74 procent) att de ville det.
Amnesty menar att det är viktigt med mer undervisning eftersom det i dag är en låg andel av förövarna som döms för våld mot kvinnor. Ett problem är att handläggningen av brotten drar ut på tiden, vilket leder till att många brottsoffer senare inte vill medverka i utredningen.
– Det saknas kompetens hos de yrkesgrupper som möter till exempel våldtagna kvinnor. Det leder till att det i praktiken finns en ofrivillig straffrihet i Sverige för de här brotten, säger Robert Tolonen, ordförande för Amnestys juristgrupp.
Isabella Lundgren, sammankallande i Juridiska föreningens jämställdhetsgrupp, instämmer i Amnestys kritik.
– Det finns ett glapp mellan det formella och det informella på utbildningen. Fakulteten har fina planer och examensordning, men i undervisningen behandlar de ämnet mer som en plikt, säger hon och efterlyser att frågan om mäns våld mot kvinnor ska göras mer tentamensrelevant.
Både hon och Amnesty anser dock att fakulteten har gjort framsteg på området.
Finns mer att göra
Annika Nilsson, ordförande för fakultetens utbildningsnämnd, anser att undervisningen om könsrelaterat våld är ganska tillfredställande.
– Man kan alltid tycka att man borde ha mer av det ena eller det andra. Men vi har bara en viss tid då vi disponerar studenterna och vi ska tillfredställa många olika krav, säger hon.
Men Annika Nilsson betonar att hon uppskattar att frågan debatteras.
– Hade de inte funnits organisationer som drivit på hade vi inte gjort så mycket som vi gör när det gäller till exempel genuskunskap.
Vad säger du om kritiken att frågan om könsrelaterat våld ofta inte tas upp på tentamen?
– Det är nog en fråga som vi bör jobba mer med. För juriststudenter speciellt är det viktigt vad som kommer på tentan. Där har vi nog lite kvar att göra.
