I höstas började över 200 svenska studenter på läkarutbildningar i Danmark. Men avhoppen bland svenskarna är många.
Lundagård åkte över sundet och träffade studenter som trivs trots språkbarriärer, otrygghet och stenhårda tentamensperioder.
På gräset ligger studenterna nedsjunkna i anatomiböckerna. En lärare jagar några stenciler som fladdrar iväg i luften. Magnoliaträden står i full blom.
Men lugnet är skenbart vid Panum där läkar- och tandläkarstudenter håller till i Köpenhamn. I juni månad är det tentamensperiod. Då försvinner i genomsnitt drygt femton procent av studenterna från läkarutbildningarna i Danmark. Svenskarna är en särskilt utsatt grupp.
– Många svenskar är inte vana vid det danska systemet där allt tentas av i slutet av läsåret. Dessutom är språket ett problem. Jag har mött studenter som inte fattar nåt av lärarnas danska, säger Robert Gad som läser andra terminen på läkarutbildningen i Köpenhamn och pendlar från Malmö.
Han lutar sig tillbaka i stolen. Vid katedern står läraren Fredrik Vilhardt och ritar celler på en sliten whiteboardtavla. På ena väggen hänger skylten Tobaksrygning Forbudt.
Läraren förklarar på sömnig danska vilken sorts benvävnad studenterna ska leta efter i mikroskåpen. En dansk student släntrar in i badtofflor och korta shorts med ett stort wienerbröd i handen.
– Man saknar strukturen som finns i Sverige, säger Sirvan Akrawi från Stockholm.
Han syftar framför allt på sådant som ordentliga scheman och tentamensinformation. Varken Sirvan eller Robert verkar ha särskilt mycket problem med att förstå danskan. Under histologilektionen är Sirvan den mest aktiva studenten.
I Sverige är konkurrensen stenhård till läkarutbildningarna. Därför väljer många att läsa medicin vid utländska lärosäten. När gymnasiebetygen ska översättas till andra länders antagningssystem gynnas ofta svenskar eftersom betygskalan här bara är fyrskalig.
Danmark är det i särklass populäraste landet, följt av Polen och Ungern. Men en stor del av studenterna trivs inte utomlands och gör allt för att komma tillbaka till Sverige. Det visar en enkätundersökning som Socialstyrelsen publicerade i höstas. I genomsnitt hoppar var tredje svensk av under det första studieåret.
Sirvan Akrawi trivs i Köpenhamn men hör till de studenter som ska försöka att byta till ett svenskt universitet så snart möjlighet ges.
– Jag har min flickvän och familj i Stockholm. Dessutom saknar den danska utbildningen det skyddsnät som finns för studenter i Sverige. Till skillnad från i Danmark så fullföljer de flesta utbildningen i Sverige, säger han.
Ett av problemen är att det sällan ges omtentor i Köpenhamn. Den som inte klarar av tentamensperioden får oftast gå om en termin, eller göra dubbla tentor nästa gång tillfälle ges. Därmed gallras de svaga studenterna ut.
– Universitetet är inte heller alltid så studentvänligt. Ibland har vi till exempel lektion från åtta på morgonen till sex på kvällen utan att lunch är inplanerad, säger Robert Gad som ändå inte har några planer på att byta till ett svenskt universitet.
Mittemot Panum ligger Köpenhamns rikshospital. En sliten grå betongbyggnad som många läkarstudenter drömmer om att få arbeta i. Här spelades Lars von Triers tv-serie Riket in. På taket stod Ernst-Hugo Järegård som den koleriske svenske läkaren Stig Helmer och skrek danskjävlar.
Men vid Panum har det i stället varit tal om svenskjävlar. Tidigare i år skildrade radioprogrammet Front hur svenska läkarstudenter diskrimineras och mobbas på utbildningen.
Men varken Robert Gad eller Sirvan Akrawi känner igen den bilden.
– I början kläcktes en del negativa kommentarer om oss svenskar som kommer hit bara för att plugga. Men det var mest på skoj och jag tycker stämningen på det hela taget är bra mellan danskar och svenskar, säger Sirvan Akrawi.
Ändå är det tydligt att svenskarna håller ihop i små klungor i de långa korridorerna på Panum. Robert tror att det har att göra med språkbarriärer snarare än mobbing. Dessutom menar han att de danska studenterna på utbildningen inte har någon anledning att känna sig hotade eftersom de redan kommit in på läkarutbildningen.
– Det är obehagligt med de rastiska tongångarna från danska regeringen. Men det är inget man märker av bland studenterna, säger Robert.
På väg hem frågar vi en förbipasserande cyklist om vägen till Nörrebros station där Öresundstågen stannar. Det visar sig vara en svensk läkarstudent.
Även han är nöjd med utbildningen och känner inte heller igen bilden av de svenska studenterna som mobbade.
– Jag blev överraskad av den diskussion som fördes eftersom jag aldrig sett det själv. Jag tycker det snarare har utvecklats ett brödralikt förhållande mellan de nordiska länderna på läkarutbildningen, säger Jan Chandra som läser på åttonde terminen.
Men på stationen är en av väggarna tapetserade med politiska affischer från Dansk folkeparti. För ett par år sedan ville de inför språktest för nordiska studenter. Syftet var att begränsa antalet svenska läkarstudenter i Danmark.
