Lus skakas av nya samarbetsproblem.
Nu hotar Lundaekonomerna med att lämna samarbetsorganet för andra gången.
– Snacket om kompromissvilja var bara bullshit, säger den avgående ekonomordföranden Per Ranstam.
Samarbetsproblemen har förföljt Lunds universitets studentkårer (Lus) ända sedan organisationen bildades för elva år sedan. Nu är det dags igen. På vårens sista styrelsemöte lade Lundaekonomerna en proposition till sitt fullmäktige om att kåren bör begära utträde ur Lus.
– Vi gick andra kårers förslag till mötes och gick till exempel med på en extra tjänst på Lus. Men vi möttes bara av korridorsspel, säger Per Ranstam.
Nej till minoritetsskydd
Bråket kan tyckas märkligt eftersom kårerna i Lund är i stort sett överens i alla frågor som rör utbildningen. Men konflikten handlar om att kårerna har olika syn på vad Lus ska göra.
Lundaekonomerna vill ha en slimmad organisation som bara sköter konsensusfrågor. Andra kårer som Samhällsvetarkåren och Humanistkåren vill däremot Lus ska kunna agera i frågor där inte alla är överens.
Den utlösande faktorn till bråket var vårens sista Lus ting. Där föreslog Lus styrelse ett minoritetsskydd som till exempel skulle innebära en möjlighet att bordlägga frågor där det råder oenighet. Men förslaget, en hjärtefråga för såväl Lundaekonomerna som Juridiska föreningen, röstades ner med bred majoritet.
– Då insåg vi att talet om kompromissvilja bara var bullshit. Jag kan respektera att man har olika syn på organisationen, men det får inte vara så att några bestämmer hela tiden, säger Per Ranstam.
Nya ledningen avvaktar
Hos kårerna anas en vilja att gjuta olja på vågorna efter utträdesförslaget.
– Det är ledsamt det som hänt. Vi vill ju ha dom kvar. Men jag vill inte prata så mycket om gammal osämja, säger Catharina Larsson, avgående vice ordförande för Humanistkåren.
Den nya ledningen inom Lundaekonomerna har en avvaktande inställning till propositionen.
– Av vad jag hört så har det varit en mycket negativ stämning inom Lus. Men vi måste först skapa oss en egen åsikt innan vi fattar några beslut, säger ordförande Gina Aspelin.
Propositionen kommer troligen behandlas av Lundaekonomernas fullmäktige tidigast i oktober. Senast vid årsskiftet måste kåren ha bestämt sig om man ska kunna gå ur den 1 juli 2007.
Trovärdigheten på spel
Lus styrelse har nu tillsatt en arbetsgrupp som ska bjuda in till ett idémöte om organisationens framtid. Till mötet ska även kårer som i dag inte är medlemmar bjudas in.
Men frågan är hur bråket skadar trovärdigheten för Lus som utrett sin egen organisation närmast konstant sedan bildandet.
– Jag tror inte att den vanliga studenten bryr sig om motsättningarna, ifall vi lyckas åstadkomma resultat vad gäller deras utbildning och studiesituation, säger Lus ordförande Martin Lundqvist.
Men kan inte bråket gå ut över de uppgifterna?
– Det kan göra det om man inte kan hantera de konflikter som alltid finns i en organisation. Men jag inte säga om det gjort det tidigare.
Patrik KronqvistÂ
Fakta: Lus och dess strider
Samarbetsorganet Lunds universitets studentkårer (Lus) företräder studenterna centralt gentemot universitetet, kommunen och ibland även staten. Det betyder i praktiken att kårer som lämnar Lus får ett kraftigt minskat inflytande på universitetsledningen.
Lus långa historia av strider:
- 1996: Juridiska föreningen, Medicinska föreningen och Teknologkåren lämnar in utträdesansökningar.
- 2000: Teknologkåren lämnar Lus
- 2001: Medicinska föreningen, Lundaekonomerna och Juridiska föreningen lämnar Lus.
- 2002: De fyra kårerna går in igen efter att stadgan delvis skrivits om.
- 2003: Teknologkåren beslutar att lämna Lus för andra gången.
