Sverige kommer att behöva rekrytera många läkare i framtiden, men vår utbildningskapacitet motsvarar långtifrån behovet.
Ett förslag till lösning är att Sverige köper studieplatser i andra länder, skriver Torbjörn Lindqvist, utredare på Högskoleverket.
Om läkartätheten i Sverige ska vara densamma år 2020 som den var 2002 kommer Sverige att behöva bygga ut sin läkarutbildning kraftigt. Antalet nybörjarplatser skulle behöva utökas från 1 080 till 1 400 platser per år, enligt siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram åt Högskoleverket.
Då har man inte tagit hänsyn till att efterfrågan på läkare troligen kommer att öka, bland annat på grund av en åldrande befolkning.
I dag täcks bristen genom import av färdigutbildade läkare från andra länder. På det sättet bidrar Sverige till ”brain-drain” av välutbildade personer från andra länder. Men samtidigt förlitar vi oss på att Sverige även i fortsättningen kommer att vara ett attraktivt land att flytta till.
Konkurrensen om läkarna kan dock komma att öka. Det finns flera länder som har en åldrande och alltmer vårdkrävande befolkning och som dessutom har högre läkarlöner än Sverige. Vi kan få svårt att klara oss i konkurrensen.
Den bästa lösningen vore naturligtvis att utbilda fler läkare i Sverige. Men det är inte helt enkelt. Den del av utbildningen som sker inom sjukvården ställer stora krav på både handledarresurser och handledarkompetens som i dag bara finns vid ett fåtal sjukhus. Läkarutbildningen är också kostsam. Det kostar ungefär 200 000 kronor per år att utbilda en läkare.
Ett alternativ vore i stället att Sverige köper utbildningsplatser utomlands. Då fortsätter visserligen utnyttjandet av andra länders utbildningssystem, men med skillnaden att Sverige åtminstone står för kostnaderna.
Redan i dag har många svenskar som inte kommit in på läkarutbildningen i Sverige valt att studera till läkare utomlands. Många studerar i Danmark, Polen och Ungern.
I Ungern kostar läkarutbildningen omkring 60 000 kronor per år, vilket svenska studenter i stor utsträckning finansierar med studielån.
I stället för att enskilda studenter drar på sig stora lån för studieavgifter borde Sverige stå för kostnaden.
På så sätt uppnås flera positiva effekter:
• Sverige försäkrar sig om att landets behov av läkare tillgodoses.
• Kostnaden är betydligt lägre än att bygga ut utbildningen i Sverige. Till samma kostnad som för en läkare i Sverige, får man grovt räknat omkring tre läkare i Ungern.
• De något ansträngda relationerna mellan Danmark och Sverige förbättras genom att fler svenska läkarstudenter styrs över till andra länder.
• Eftersom läkare utbildade inom EU har rätt att arbeta var som helst inom EU, bidrar detta till den fria rörligheten.
• En grundidé med EU är ett effektivt utnyttjande av ländernas gemensamma resurser. Om ett land har kapacitet att utbilda fler läkare, medan ett annat inte har det, är det effektivast att i första hand utnyttja den fria kapacitet som finns.
utredare Högskoleverket
Foto: Henrik Hansen