“Slopa grundutbildningen”

Lunds universitet bör satsa på masterutbildningar, doktorander och forskning. Grundutbildningen kan andra högskolor i regionen ta hand om.

Det skriver statsveteran Fredrik Melander vid Lunds universitet som nyligen disputerat på en av handling om lokal forskningspolitik.

Lunds universitet befinner sig i dag i de inledande faserna av vad som kan komma att bli en radikal omvandling av universitetets profil och karaktär. Sedan drygt fem år pågår runt om i Europa Bolognaprocessen. Ambitionen är att samordna utbildningen för att öka rörligheten mellan länderna, men syftet är också att stärka europeiska universitet i allmänhet.

Denna omvandling i kombination med den ökade internationella konkurrensen vad gäller forskning och högre utbildning samt ökat fokus på starka forskningsmiljöer kommer att få stora effekter för Lunds universitet.

Lunds universitet måste välja väg

Det kommer att omöjliggöra den traditionella ”catch all-strategin”, där universitetet förväntades ha en närmast allomfattande grundutbildning, en forskarutbildning knuten till varje ämne och en forskning i ämnenas samtliga subområden.

Universitetet måste välja väg. Det mest naturliga är att Lunds universitet utvecklas i riktning mot ett ”graduate universitet” med fokus på den avancerade nivån, forskarutbildning och forskning. Grundutbildningen bör i stor utsträckning överlåtas till andra universitet och högskolor i regionen. Men en omstrukturering av universitet kräver också att universitetet aktivt måste välja de forsknings- och utbildningsområden som skall finnas på lärosätet.

Verksamheten måste krympa

För att klara en ökad internationell konkurrens och för att upprätthålla och utveckla kvaliteten krävs också en betydande konsolidering av verksamheten. För att klara av de nödvändiga omstruktureringar som ett ”graduate universitet” kräver måste universitetet krympa sin verksamhet samtidigt som fakultetsmedlen måste bli ett effektivare styrningsinstrument.

Vad krävs då för att man skall kunna styra om universitetet i denna riktning? För det första krävs en ny nationell universitets- och forskningspolitik som uppmuntrar till en ökad diversifiering av lärosätena och som kopplar samman kvalitet och resurser. Det måste helt enkelt löna sig för universiteten att bedriva verksamhet av en hög kvalitet, samtidigt som utbildning och forskning av låg kvalitet måste kunna slås ut.

Öppen debatt krävs

På den lokala universitetsnivån krävs framför allt ett nytt kontrakt som tydligare binder samman de formella och informella maktordningar som dagens forskningsfinansiering skapat. Enbart genom en ökad samordning av dessa kan forskningen styras mer effektivt. En möjlighet skulle kunna vara någon form av universitetsgemensam forskningssenat med ansvar för den långsiktiga forskningsstrategin.

Det behövs också en öppen debatt inom universitetet om centrala utbildnings- och forskningspolitiska frågor. Universitetsledningen skulle kunna ta initiativ till betydligt fler debatter och bygga upp fler mötesplatser inom universitet. Men ledningen med rektor i spetsen skulle också i ökad utsträckning – i samråd med rektorerna för de andra stora universiteten – kunna arbeta för att utveckla och fördjupa den nationella universitets- och forskningspolitiska debatten.