Sex år har gått sedan studenterna fick laglig rätt till studentinflytande i högskolan. Trots det har medicinska fakulteten flera gånger kört över studenterna.
Det menar Mikaela Dolk, ordförande för Medicinska föreningen.
Enligt högskoleförordningen har studenter rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande högskoleorgan som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Men på Medicinska föreningen har man under flera års tid uppmärksammat hur bestämmelsen inskränkts av styrelsen och andra beslutande organ på medicinska fakulteten.
– Vi har blivit överkörda ett flertal gånger i olika ärenden, säger Mikaela Dolk.
Bland annat har studentrepresentanter, enligt Mikaela Dolk, utestängts från fakultetsledningen med förklaringar som att man på ledningsnivå för diskussioner som studenterna inte förstår och att besluten ligger för långt in i framtiden.
Ett annat exempel är att styrelsen i våras tog beslut om en omorganisation av grundutbildningen.
– Vi fick inte sitta med i beredningen och kände oss väldigt överkörda. I slutändan var det bara en smärre omorganisation som gjordes men det är inte okej att strunta i studentinflytandet, menar Mikaela Dolk.
”Ser allvarligt på detta”
För två nummer sedan skrev Lundagård om att fakultetsledningen inte frågat studenterna om deras åsikt innan förslaget om miljonbesparingar på fakulteten sattes ihop. Det förfarandet kritiseras av Marie Stern Wärn, som är jurist på Högskoleverket.
– Vi ser mycket allvarligt på att en fakultet bryter mot bestämmelsen om studentinflytande, säger hon.
Fakultetsledningens förklaring till att studenterna inte får sitta med i ledningsgruppen är att den inte ses som ett beredande organ.
– Men de för diskussioner som rör grundutbildningen, säger Mikaela Dolk.
2004 fattade Högskoleverket ett beslut som rörde ett liknande fall vid Luleå tekniska universitet. Där fann Högskoleverket det uppenbart att ledningsgruppernas verksamheter hade betydelse för utbildningen och studenternas situation och att studenterna därför hade rätt att vara representerade.
– Vi har aldrig gått så långt att vi funderat på att anmäla fakulteten till Högskoleverket. Man hoppas ju alltid att det ska bli bättre, säger Mikaela Dolk.
”En inrotad kultur”
Hon tror att mycket av problemen beror på okunskap i den nya organisationen och på den inrotade kultur som finns på fakulteten.
– Det handlar mycket om en kultur som inte är öppen för studenterna. Frågan är om det är medvetet? Jag tror att mycket handlar om nonchalans och att man först efter att man fattat beslut börjar fundera över studentinflytande, säger Mikaela Dolk.
”Studenterna får vara med”
Men enligt dekanen, fakultetens högsta chef, Bo Ahrén, fungerar studentinflytandet bra.
– Det är väldigt väsentligt. Vi försöker inte mörka något för studenterna. De sitter med i alla beredande organ, säger han.
När det gäller handlingsplanen för besparingarna menar Bo Ahrén att studenterna har fått vara med ”hela resan”. Enligt honom har studentrepresentanter varit kallade två gånger till informationsmöten om besparingarna, utöver till de ordinarie styrelsesammanträdena, men har inte dykt upp.
Men Mikaela Dolk tycker inte att det räcker.
– Det känns ganska meningslöst att gå på informationsmöten om ett besparingspaket. Vi blev informerade på fakultetsstyrelsen, men det var inte så att någon frågade om vår åsikt, eller tog hänsyn till våra åsikter, säger hon.
Efter intervjun lät dock Bo Ahrén meddela att man nu ska titta på hur andra fakulteter och universitet löst situationen med studenter i ledningsgrupper.
Fotnot: Ett beredande organ är en grupp personer som utreder ett ärende före avgörandet.
Foto: Emma Svensson
