Fjorton gånger så mycket pengar på studentverksamheter. Fyra gånger så många tjänster för att ta hand om studenterna. En helt annan inställning.
Studentstaden Helsingborg slår Lund med hästlängder.
Sedan mitten av 1990-talet har Lunds universitet en filial i norra Skåne: Campus Helsingborg. I staden bor ungefär 3 500 studenter, ungefär en femtedel så många som i Lund. Men sett till engagemang och resurser satsar Helsingborg långt mer.
I år lägger Helsingborg 925 000 kronor på studentrelaterade projekt och verksamheter. Lunds budget ligger på knappt en tredjedel av den summan. Utslaget per student innebär det att Helsingborg är fjorton gånger så generösa som Lund. Men skillnaden handlar inte bara om pengar.
Fler tjänster i Helsingborg
Helsingborgspolitikerna, tjänstemännen och studenterna träffas i tre olika råd, jämfört med Lunds enda. Dessutom har Helsingborg två anställda som arbetar med student- och universitetsfrågor, medan Lund enbart har en halv tjänst.
Men än viktigare: enligt de studentaktiva som jobbat mot kommunen i de båda städerna skiljer sig inställningen till studenterna åt.
– Kommunen kommer ofta till oss med idéer. I dag frågade de till exempel om någon ville skriva ett arbete om studenter och a-kassa, säger Marina Månsson, som varit ordförande för Lunds socialhögskolas studentkår, med medlemmar i båda städerna.
Rätt inställning
I höstas skrev hon en rapport om studentens vardag ur ett Helsingborgsperspektiv, och hon berömmer arbetet i Helsingborg.
Hennes känsla som kåraktiv i Lund var däremot att politikerna såg studenterna som något nödvändigt ont och dessutom lite bråkiga.
– Här i Helsingborg har studenterna blivit en naturlig del i kommunens arbete. Vi får springa i rådhuset som vi vill, säger hon.
Visserligen är inte allt guld och gröna skogar – Marina Månsson berättar att en student fick problem med dagisplats – men hon tycker ändå att politikerna har rätt inställning.
– Det känns som att de faktiskt vill göra något och som att man kommer någonstans.
I Lund har däremot kårpolitikerna länge vittnat om ett minst sagt ljumt intresse för studentfrågor bland kommunpolitikerna. I tidningen Studentlivs rankning över landets studentkommuner har universitetsstaden legat stadigt förankrad i botten, senast på plats 36 av 38.
Initiativfattig kommun
Petter Forkstam sitter i Lunds kommunala studentråd, där studenter och kommunpolitiker möts, sedan ett och ett halvt år tillbaka. Han tycker visserligen att kommunen blivit betydligt bättre på att lyssna på studenterna under de senaste åren, även om det tar lång tid innan något kommer till beslut och genomförs. Men han menar att kommunen sällan själva har idéer eller tar initiativ till samarbete.
– Vi kommer med förslag till politikerna och det kunde de också gärna komma med till oss. Nu är det mest information de framför på mötena. Jag skulle önska mer dialog, säger han.
Intresse hos politikerna
Även Petter Forkstams bild av Helsingborg är att studenterna och kommunen där arbetar mycket mer tillsammans och att dialogen är bättre. Han berättar att han som aktiv i samhällsvetarkåren blev inbjuden på samverkansdag med kommunen i Helsingborg, men missade tillställningen, inklusive avslutningen med räkfrossa på turbåten till Helsingör.
– Man märkte att de högt uppsatta politikerna verkligen ville komma i kontakt med studenter, säger han.
Viktigt för Helsingborg få studenter stanna
Anledningen till de markanta skillnaderna mellan Lund och Helsingborg tror både Petter Forkstam och Marina Månsson ligger i motsättningen mellan den gamla och den nya, den stora och den lilla studentstaden.
– I en stad med en ny högskola eller ett litet universitet är det viktigare för kommunen att få studenterna att stanna kvar efter studierna. Här i Lund är de inte så intresserade, det stannar tillräckligt många studenter ändå, säger Petter Forkstam.
– Helsingborg har verkligen velat ha Campus och därför ser de fördelarna med att ha studenter. Förhoppningsvis är det inte bara nyhetens behag, säger Marina Månsson.
Helsingborg: vill bli årets studentstad
Helsingborg ser studenterna som attraktiv framtida arbetskraft.
För att locka ännu fler satsar man nu stort på att bli utsedd till Årets studentstad.
Andreas Meimermondt har sitt blåröda Helsingborgsarmband på när han hälsar Lundagård välkomna till rådhuset ett stenkast från Knutpunkten. Sedan i somras arbetar han som projektledare inom högre utbildning på kommunen, vilket innebär att han sköter kontakten mellan studenter och kommun. I vår ska han också försöka föra fram Helsingborg till utmärkelsen Årets studentstad, som delas ut av Sveriges förenade studentkårer (SFS).
– Det är ett högt, men realistiskt mål. Vi vill att Helsingborg ska få uppmärksamhet som högskoleort även nationellt, säger Andreas Meimermondt.
”Helsingborg behöver högre utbildning”
Han beskriver Helsingborg som en ”krämarstad” med en utbildningsnivå i regionen som ligger under riksgenomsnittet.
– Helsingborg behöver högre utbildning. Och vi vill att det ska bli ännu mer attraktivt att söka hit, så att man inte bara kommer in för att man vill, utan det ska krävas högre betyg. Och därför vill vi höja statusen på att vara student, säger han.
Samarbete med näringslivet
Tillsammans med studentkårerna har kommunen drivit flera projekt. I somras anställde man studenten Marina Månsson för att skriva en rapport om studentens vardag ur ett Helsingborgsperspektiv och i höstas tog man fram en broschyr om studenter och sjukvård.
Dessutom arbetar kommunen och det lokala näringslivet med att integrera studenterna i staden genom praktikplatser, i hopp om att de ska stanna kvar efter sin examen.
Vill få nya företag
Synen på studenterna som en mycket viktig resurs för Helsingborg är brett förankrad.
– Det är viktigt för näringslivet att Campus utvecklas och att vi får hit nya företag. Vi måste titta 20 år framåt i tiden och då har vi stor konkurrens av städerna som ligger runt oss. Campus hjälper Helsingborg att ligga i framkant, säger det moderate kommunalrådet Thomas Finnborg.
Bli bättre på alla områden
Samtidigt kom Helsingborg bara på 28 plats i tidningen Studentlivs senaste rankning. Fast det oroar inte Andreas Meimermondt särskilt mycket.
– Studentliv tittade inte på samma faktorer som SFS, som har en bredare profil på vad de rankar, säger han.
Samtidigt medger han kommunen visst skulle kunna bli bättre på alla områden.
– Men även om vi inte lyckas bli Årets studentstad är det inte bortkastat. Vi kommer ändå att ha fått ännu större kontaktyta till studenterna och uppmärksamhet till Helsingborg.
Lund: förbättring de senaste åren
Ointresserade politiker och stor bostadsbrist.
Studentkritiken mot Lunds kommun har länge varit hård.
Men de senaste åren har trots allt inneburit en ljusning.
Jämfört med Lund satsar Helsingborgs stad fjorton gånger så mycket pengar på studentprojekt och verksamheter. De har dessutom fyra gånger så mycket personal anställd för att sköta studentfrågor.
Trots detta tycker Tomas Avenborg, moderat kommunalråd och nybliven ordförande i Kommunala studentrådet, att Lund står sig bra i konkurrensen.
– Vi kanske inte öronmärker pengar för studenter i Lund, men jag tycker att Lund har ett studentfokus på väldigt mycket som vi gör. I andra kommuner har man kanske inte samma studentfokus från början, säger han.
Men finns det något som Helsingborg gör som ni skulle kunna tänka er att göra?
– Det är svårt att utvärdera snabbt på telefon, men jag stänger inte dörren för att de kanske har hittat samarbetsformer och arbetssätt som kan få genomslag även i Lund, säger han.
Å andra sidan är situationen i Lund inte nattsvart.
I det kommunala studentrådet träffas politiker och studenter från kårer och nationer för att diskutera gemensamma frågor.
Mer konkret arbete
Nu är rådet inne på sitt femte år och enligt kårrepresentanten Petter Forkstam börjar arbetet bli fruktbart.
– Efter tre och ett halvt år började vi hitta vägarna för hur vi ska kommunicera och jag tycker att samverkan har blivit starkare bland oss studenter, säger han.
Han menar att den stora förändringen skedde under förra läsåret. Tidigare kåraktiva upplevde politikerna som ointresserade och ansåg inte att arbetet i rådet var meningsfullt, men i fjol kom flera konkreta projekt igång. Bland annat delades en bostadsenkät ut bland nyantagna och en examensarbetsutställning anordnades i Stadshallen.
”Studenter kan få igenom mycket”
I somras anställdes dessutom Daniela Ölmunger som studentbostadsutvecklare på kommunen. Hon tycker att kommunens inställning till studenterna är positiv.
– Beroende på hur aktiva studenterna är kan de få igenom mycket. Jag har inte varit med om att politikerna sagt nej till något studentprojekt. De ser det som jätteviktiga frågor, säger hon.
Foto: Johan Hagvil & Elias Björn
