Tältande studenter i Lundagård är snart ett minne blott.
Det menar Rolf Svensson på AF-bostäder.
Han spår bostadsöverskott i Lund inom några år.
Det är framförallt korridorrum som det kan bli överskott på enligt AF Bostäder. Den främsta anledningen är att antalet studenter minskar vid Lunds universitet.
– Färre söker till universitet av många skäl. Exempelvis är det tufft för akademiker på arbetsmarknaden, men ganska lätt att få andra jobb. Då avstår framförallt de som är tveksamma inför att studera, säger han.
I andra stora studentstäder som Uppsala och Linköping är utvecklingen densamma.
”Köpkraften har urholkats”
Rolf Svensson pekar också studenternas minskade köpkraft som en anledning till att allt färre söker sig till universitetsorterna.
– Många studenter sitter i en kärv ekonomisk situation. Under flera år har köpkraften för de som studerar urholkats, säger han.
Men han tror inte att den tidigare hårda bostadsmarknaden i Lund avskräckt studenter.
– Det finns inget i våra undersökningar och utvärderingar som tyder på det, säger han.
Från mycket svårt till svårt
Men enligt en enkätundersökning som gjordes 2005 av Lunds universitets studentkårer (Lus) och Lunds kommun, bland personer som tackat nej till sin studieplats, uppgav sju av 93 personer att de tackat nej på grund av att de inte fått någon bostad. Men Marie Lidén, vice ordförande för Lus, tror att antalet kan vara högre.
– Det är nästan omöjligt att få fram klara svar på varför studenter inte söker sig hit då vi inte har samma kontakt med dem. Däremot är exempelvis studenter från studieovana miljöer underrepresenterade på universitetet. Här kan bostadsfrågan spela en avgörande roll, säger hon.
Marie Lidén har också märkt att trycket på bostadsmarknaden har minskat.
– Man kan säga att det har gått från mycket svårt till svårt. Vi har fortfarande ett hårt tryck på vår bostadspool som bland annat förmedlar andrahandslägenheter och möjligheter till inneboende, säger hon.
Ser positiv på litet överskott
För ett bostadsbolag är outhyrda lägenheter en mycket stor utgiftspost. Vakanser på bara en procent skulle kosta AFB två miljoner kronor årligen. Det får hyresgästerna betala antingen genom minskad service eller höjda hyror. Men Rolf Svensson ser ändå ett kommande mindre bostadsöverskott som positivt.
– Det känns positivt att vi nu kan kompensera studenterna efter många år av svår bostadsmarknad. Samtidigt finns alltid en risk att man förbygger sig. Därför måste vi ha ett så långsiktigt planeringsarbete som möjligt, säger han.
Regeringens politik avgör
Men frågan är vad som händer när de stora årskullarna från 1990-talets babybom snart når universitetsåldern. Rolf Svensson tror inte att de kommer att påverka efterfrågan på studentbostäder.
– Det som blir avgörande är den nya regeringens politik fram till 2010. Och de har sagt sig vilja satsa på kvalitet på högskoleplatserna i stället för att öka antalet platser, säger han.
