På tio år har antalet utbytesstudenter nästan fördubblats vid Lunds universitet.
Men antalet platser på kurserna i svenska är oförändrat.
– Jag hade uppskattat att läsa vidare på universitetet för att kunna lära mig språket, säger studenten Lukas Gwardak.
Han har studerat vid Lunds universitet i ett år men fortfarande inte fått chansen att lära sig svenska ordentligt. Lukas Gwardak från Essen i Tyskland har sökt till universitetets fempoängskurser i svenska flera gånger men aldrig kommit in.
– Alla som vill får läsa en treveckorskurs på folkuniversitetet när de kommer hit och det var en positiv överraskning när jag kom. Men tempot var långsamt, jag hade velat läsa vidare på universitetet för att kunna lära mig språket, säger han.
Lukas Gwardak tycker att det viktigaste som utbytesstudent är att lära känna kulturen.
– Språket är en nyckel till samhället, man kan inte förstå det om man bara talar engelska, säger han.
Hade tur som fick plats
Det är institutionen för Nordiska språk vid Lunds universitet som anordnar fempoängskurser i svenska som riktar sig till utbytesstudenter. Men bland de som söker är det bara runt en tredjedel som kommer in. Platserna fördelas av varje fakultets internationella koordinator som rangordnar sina studenter efter exempelvis relationen till olika partneruniversitet och studenternas behov.
Liam vill läsa mer
Kurserna ges på tre olika svårighetsnivåer men på grund av platsbristen får ingen läsa mer än en kurs.
– Pengarna delas upp på ett väldigt ”lagom” sätt, säger Liam Wyatt och ler.
Han hade tur när han kom hit från Sydney för knappt ett halvår sedan och fick en av de eftertraktade platserna.
– Det var en väldigt bra kurs som var professionellt hållen. Jag hade velat sitta med på fortsättningskursens föreläsningar när jag var klar med min nybörjarkurs, men det fick jag inte, berättar han.
Antalet utbytesstudenter fördubblade
Liam Wyatt talar svenska efter kursen men poängterar att man måste umgås med svenskar om lektionerna ska komma till nytta.
– Man behöver inte tala perfekt, det viktiga är att försöka. Jag har träffat mycket folk genom att engagera mig på nation och då kommer språket också, säger han.
De senaste tio åren har antalet utbytesstudenter nästan fördubblats vid Lunds universitet, från runt 800 stycken 1997 till över 1400 i fjol. Men antalet platser på svenskkurserna har varit oförändrade. Anledningen till att de inte ökar med efterfrågan beror på att kurserna inte kan räknas in i någon svensk examen. Därmed får institutionen för nordiska språk inte, som vid andra kurser, betalt per student. I stället får de ett kontantbidrag från rektorsämbetet.
– Det har varit samma summa pengar i många år trots att antalet utbytesstudenter ökat, säger Carlos Tuesta-Soldevilla som är internationellt ansvarig vid de Humanistiska och Teologiska fakulteterna.
Går att köpa undervisning
Lunds tekniska högskola (LTH) har valt att själva lösa problemet. Sedan tre år tillbaka anordnar LTH egna kurser för att kunna erbjuda sina studenter svenskundervisning.
– Även de Humanistiska och Teologiska fakulteterna har bidragit med två grupper som de finansierar, men inga andra fakulteter har visat intresse för att bidra. Det som behövs är bidrag från rektorsämbetet som ökar i proportion till antalet inkommande studenter, säger Carlos Tuesta-Soldevilla.
Han tycker att de som är duktiga borde kunna läsa vidare.
– Då lär de känna vårt samhälle bättre och i förlängningen är det bra för relationen med andra länder, säger han.
Foto: Elias Björn
